Debatt

Utmaningen: Vinna nästa generation

Ja, föräldrar har stort ansvar i detta, men alla vi andra kan knappast bekvämt luta oss tillbaka, skriver Mikael Hansson, beteendevetare och pastor.

Nyligen läste jag hur biskop Mikael Mogren på Facebook skrev om det faktum att antalet som döps in i Svenska kyrkan sjunker i Sverige och vad det innebär för vårt samhälles relation till tro. Även antalet som konfirmerar sig krymper. Hur ser det ut i frikyrkornas barn- och ungdomsarbeten? Om det duggar tätt av artiklar om ungas psykiska ohälsa, är det desto glesare mellan nyheter att kyrkornas ungdomsarbeten växer och som leder till växande kyrkor.

I frikyrkorna ber vi och pratar ofta om väckelse och att vinna nya människor till tron. Men om vi ska vinna den uppväxande generationen för Jesus i dagens Sverige – ett av världens mest sekulariserade och samtidigt mest individualistiska länder – behövs framför allt två saker. Först och främst stabila familjer som tillsammans går till kyrkan men också andra vuxna som offrar sin egen tid och bekvämlighet för att med alla till buds stående medel ”bygga kyrka” för nästa generation.

Ja, föräldrar har stort ansvar i detta, men alla vi andra kan knappast bekvämt luta oss tillbaka och ensidigt skylla på dem. Vi måste tillsammans bygga Guds rike.

Vi måste tillsammans bygga Guds rike på ett sätt som motar sekularisering och individualism och bjuder in den unga generationen till en stabil tro på Jesus. Om vi vill nå den uppväxande generationen och få dem att stanna i kyrkan med en genuin tro på Jesus, så måste vi nu göra allt för detta mål. Helst i går.

Jag har de senaste 16 åren haft förmånen att arbeta med ungdomar och tonåringar på många olika sätt. Jag har arbetat i drogförebyggande organisationer. Jag har jobbat i skolans värld som skolkurator och på min fritid har jag arbetat med kyrkors ungdomsarbeten. Nuförtiden har jag förmånen att få arbeta som pastor där min församling jublar när jag spenderar en stor del av min tid på ungdomarbetet i församlingen. En sak jag har lärt mig av dessa år är att vi behöver en kyrka i Sverige som ger de unga en organiserad verksamhet, på deras villkor, och som är fylld av Guds kärlek och tro. Det ger dem hopp och förmåga att leva stabila liv och utveckla en tro som bär dem i livet, ända in i himlen. Men jag ser även att denna uppgift i kyrkorna inte blir lättare med åren. Snarare tvärtom, vi har ett samhällsklimat, en kultur, som utmanar detta.

Det jag ser i dag jämfört med när jag själv var ung är hur det blir svårare och svårare att nå den unga generationen med Jesus, och då menar jag både dem som växer upp i kyrkan och de som kanske aldrig är i en kyrka mer än på skolavslutningar. Samtidigt ser jag en psykisk ohälsa stegra sig i den unga generationen, det är inte svårt att hitta braskande rubriker om hur unga mår sämre och sämre.

Det är aldrig den uppväxande generationens fel att de är som de är. De kan och ska ta ansvar för sina egna handlingar och val, men det är generationen före dem som på ett eller annat sätt visar dem vägen och som byggt den kultur de nu lever i. Att det i dagens samhällskultur innebär att det är ”uppförsbacke” att få unga att komma till kyrkan och lättare för dem att leva ett egocentrerat liv utan en tro på Jesus är inte deras fel, det är inte de som byggt förutsättningarna för att det så i dag.

Så du som vill se ungdomar stanna i kyrkan och växa i tron, du som vill se unga slippa hamna på destruktiva vägar med droger, utanförskap och psykisk ohälsa, vad är du beredd att offra för dem? Kan du tänka dig att offra tv-soffan på fredagar och möta de unga på deras villkor? Kan du tänka dig att varje dag ropa till Gud om en förvandlad generation? Kan du tänka dig att finnas där för dem och visa dem vägen till Jesus? Jag utmanar mig själv, vill du haka på?

Mikael Hansson, beteendevetare och pastor i frikyrkan Siljansnäs

Fler artiklar för dig