Vänsterpartiet: Prioritera bistånd över försvaret

Biståndsmålet på 1 procent av BNI ska vara ett golv, inte ett tak.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ojämlikheten ökar i världen. Det konstaterar FN:s utvecklingsprogram UNDP i en rapport som släpptes tidigare i veckan. Utvecklingen har inte kommit alla till del och i stället har klyftorna ökat. Samtidigt fortsätter den militära upprustningen och vapenförsäljningen. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri ökade försäljningen av vapen med nästan fem procent förra året. De 100 största företagen sålde vapen för hissnande 4 000 miljarder kronor. Svenska Saab placerar sig som nummer 30 på listan.

Regeringen har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna kommit överens om stora anslagshöjningar för det militära försvaret. Vi i Vänsterpartiet anser att försvarsmakten ska ha en god operativ förmåga som kan värna rikets säkerhet. Det är bland annat därför vi är för en allmän värnplikt och också öppna för höjningar av anslagen, dock inte i samma orimligt höga grad som regeringen, C och L föreslår.

Det bästa sättet att slippa krig är att arbeta för en värld där demokrati, respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna, hållbar utveckling, kvinnors frigörelse och internationell solidaritet är rådande. Vi vet att trots 19 år av militär insats i Afghanistan har IS ändå kunnat etablera ett fäste där. De bakomliggande orsakerna till radikalisering är ofta att alternativa livsval saknas. Det visar att bistånd många gånger kan vara effektivare än militär för att stoppa säkerhetspolitiska hot. UNDP konstaterar också ett samband mellan en stor och växande ojämlikhet och social orolighet. Det är en av många orsaker till varför vi menar att biståndsmålet på en procent av BNI ska vara ett golv, inte ett tak, och att minst tio procent av biståndet ska gå till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

I dag utgörs ett av de allvarligaste hoten mot den globala säkerheten av klimatförändringarna och dess konsekvenser. Det gäller såväl här i Sverige som i andra delar av världen. Enligt FN-rapporten riskerar dessutom klimatkrisen att tillsammans med den tekniska utvecklingen ytterligare öka ojämlikheten i världen. Torka, översvämningar och extrema väderhändelser utgör både direkta hot och är en av orsakerna till krig och konflikter. Vi ser att denna utveckling redan är ett stort hot mot befolkningen i många utvecklingsländer och vi vet att vi som lever i den rika delen av världen kommer att påverkas allt kraftigare i framtiden. Därför har Vänsterpartiet också budgeterat för additionellt klimatbistånd som trappas upp till en miljard år 2021 utöver det utlovade biståndet.

Den svenska regeringen pratar gärna om en feministisk utrikespolitik och Agenda 2030. Samtidigt fortsätter man – i direkt motsättning – exportera vapen till diktaturer och krigförande länder.

Sverige ska vara ett land med en aktiv och självständig utrikespolitik som står upp för nedrustning, konfliktförebyggande insatser, ett starkt FN, återupprättad respekt för folkrätten och minskad vapenhandel. För att möta hoten som uppstår på grund av klimatförändringar, fattigdom och bristande mänskliga rättigheter måste vi se utanför landets gränser. Sverige ska stötta de rörelser för demokrati och ekonomisk rättvisa som finns runt om i världen. Vi kan inte ensidigt ge miljardökningar till försvaret utan måste även ta ansvar för vår orättvisa handelspolitik, vår miljöförstörande konsumtion och bidra till att omvärlden kan leva upp till de mänskliga rättigheterna och minska klimatförändringarna. Först då når vi en säker värld för alla.

Yasmine Posio, riksdagsledamot Vänsterpartiet

Hanna Gunnarsson, riksdagsledamot Vänsterpartiet

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Maria Gustin Bergström och Stefan Gustavsson landar helt olika då Sverige är på väg att ta fram en ny migrationspolitik.
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord
Foto: Liselotte Sabroe
Foto: Liselotte Sabroe
Foto: Janerik Henriksson/TT
Foto: Janerik Henriksson/TT
Debatten om Knutby
Foto: Sandra Lagerstrå
Foto: Sandra Lagerstrå