Debatt

Var finns barnperspektivet?

Har vi tappat bort barnperspektivet? Det undrar fem barnläkare med anledning av riksdagsbeslutet på onsdag om sterilisering vid könsbyte.

Sedan förra året har en glidning skett vad gäller kravet på sterilisering vid byte av kön. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och Europarådets parlamentariska församling uttalade sig 2012 om att EU-länderna bör avskaffa kravet på sterilisering vid könsbyten. Kammarrätten har därefter, i slutet av förra året, beviljat könsbyte till myndig person utan krav på sterilisering. Aktuellt fall uppmärksammades i tidningen Dagens medicin i april med anledning av att en gravid skulle skriva in sig vid mödravården. Det visade sig dock att personen i fråga hade manligt personnummer. Landstingets datasystem kunde då inte hantera situationen utan man tvingades vända sig till Socialstyrelsen för att få hjälp.

På onsdag ska Sveriges riksdag besluta i frågan om könsbyte och graviditet.

Vad innebär det hormonellt att en transsexuell person behandlas med könshormon för att upprätthålla könsbytet? Flera studier har visat att de individer som bytt kön från kvinna till man har en ökad risk för det så kallade metabola syndromet. Det innebär, på grund av den nödvändiga testosteronbehandlingen, att insulinvärden och blodfetter påverkas till högre nivåer och att risken för hjärt-kärlsjukdom därmed ökar. Liknande problem, men i mindre utsträckning, ser man vid östrogenbehandling hos män som önskat bli kvinnor.

Patientkategorier, där det finns paralleller med hormonbehandlingen i samband med könsbyten, är kvinnor med cystbildningar på äggstockarna respektive kvinnor med en medfödd obalans i binjurebarksfunktionen. Dessa båda tillstånd har en kraftigt ökad risk för metabola syndromet just på basen av höga testosteronnivåer. För kvinnor med en medfödd obalans i binjurebarksfunktionen är testosteronnivåerna redan höga under fosterstadiet och detta leder till en oönskad hormonell prägling under deras fosterliv.

Genom att kvinna-till-man-individen behåller sina äggstockar samtidigt som hon behandlas med testosteron, kommer hon i hög grad att riskera utveckling av cystbildningar på äggstockarna. Detta leder till en egen hög produktion av testosteron under lång tid, även under en eventuell graviditet (det vill säga även under tiden då det görs uppehåll i testosteronbehandlingen). Vill vi verkligen med ny lagstiftning riskera att ett foster utsätts för denna obalans i både könshormoner och höga insulinnivåer? Det kommer otvetydigt att hormonellt prägla fostret och riskera att omprogrammera det så kallade genutrycket (epigenetik). Mot denna bakgrund ter det sig oansvarigt att bortse från de medicinska konsekvenserna för barnet. Men inte bara det. Vilka risker har modern själv för graviditetskomplikationer i form av höga insulinnivåer och havandeskapsförgiftning?

Sist men inte minst menar vi att de egenskaper som hör samman med en man respektive en kvinna är väl förankrade i människors medvetande. Att vara man eller kvinna är därför primärt ingen juridisk fråga som en del vill göra det till. Ska en man kunna få föda barn? Ska en man under ett år kunna vara kvinna och sedan bli man igen? Vi menar att det i dessa frågor är relevant att hävda normalitetsbegreppet.

Riksdagen verkar nu vara på väg att sanktionera något som vi påstår inte är i barnets tjänst. Och Sveriges lagstiftande församling fjärmar sig även från FN:s barnkonvention som är tydlig med att "Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet" (kap 3).

Kan någon ledande riksdagspolitiker mena att man med aktuellt förslag låtit barnets bästa komma i främsta rummet?

Magnus Landgren, barnläkare,

Magnus Göransson, barnläkare

Margareta Bergkvist, barnläkare

Anne-Berit Ekström, barnläkare

Jovanna Dahlgren, barnläkare

Fler artiklar för dig