Vetenskapen fångar inte allt

Om allt reduceras till olika perspektiv och utgångspunkter tappar den akademiska verksamheten sin karaktär av intersubjektivt samtal. Det skriver Tobias Hägerland och Cecilia Wassén i sin slutreplik i bibelforskningsdebatten.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

I var sin replik bemöter Stefan Gustavsson (Dagen 25 januari), Göran Lennartsson (Dagen 25 januari) och Göte Olingdahl (Dagen 26 januari) vår debattartikel (Dagen 18 januari) som i sin tur tog upp en aspekt av Gustavssons recension av vår bok ”Den okände Jesus” (Dagen 30 december). Lennartsson ställer tre frågor till oss. Frågorna hänger samman med några av Gustavssons och Olingdahls argument.

Den första frågan som Lennartsson ställer tar sin utgångspunkt i vetenskapens föränderlighet. Han undrar över hur vi kan hävda vår historiesyn som den enda vetenskapliga i en postmodern värld, där flera olika perspektiv välkomnas i bibelvetenskapen. Frågan till oss blir: ”Känns inte denna exklusiva hållning i en postmodern tid aningen problematisk rent ideologiskt­?”

Det kan diskuteras om människor i allmänhet är särskilt postmoderna i sin syn på världen och historien. Klart är att vetenskapen i dag är mer självkritisk än tidigare och att olika perspektiv värdesätts även inom bibelvetenskapen. För oss är det självklart att synen på vetenskap i sig är produkten av en historisk och kulturell utveckling, liksom att forskningen påverkas av vem forskaren är. Därför är det bra att bibelvetenskap i dag bedrivs av judar, kristna, människor av annan tro, agnostiker och ateister i ständig dialog och samspel.

Men om allt reduceras till olika perspektiv och utgångspunkter, och om forskarna ersätter gemensamma vetenskapliga spelregler med skilda måttstockar efter egna personliga preferenser, tappar den akademiska verksamheten sin karaktär av intersubjektivt samtal. En sådan ”forskning” kan inte komma fram till något nytt utan bekräftar bara vad utövarna redan tyckte sig veta. Vi kan inte ställa oss bakom en sådan utveckling.

Lennartssons andra fråga handlar om varför den metodologiska ateismen ska ha företräde, om nu vetenskapen varken kan bevisa eller motbevisa att Gud finns. ”Kan ni som bibelforskare”, undrar Lennartsson, ”se ett vetenskapligt berättigande i historiska studier i Bibeln utifrån förutsättningen att Gud finns och kan ingripa på det sätt som Bibeln beskriver?”

Här får vi nog svara med ett par motfrågor. Hur skulle metoden för ett sådant historiskt studium se ut? På vilka grunder skulle en tolkning ha företräde över en annan?

Som vi skrev redan i vårt ursprungliga inlägg skulle det innebära att allt plötsligt blev möjligt. Bibelforskare skulle i så fall inte kunna föra vetenskapliga resonemang med historiker utanför fältet eftersom olika metoder skulle gälla. Ett sådant tillvägagångssätt kan inte göra anspråk på att vara vetenskapligt.

Gustavsson förespråkar en ”öppen historisk-kritisk metod” som innebär att övernaturliga faktorer tas med i beräkningen i de fall där naturliga, inomvärldsliga förklaringar inte räcker till. Principen är enligt vår uppfattning inte möjlig att tillämpa historievetenskapligt. Inom naturvetenskaplig forskning kan upprepade experiment leda till slutsatsen att en befintlig förklaringsmodell inte är tillräcklig. Humanvetenskaperna arbetar däremot med förhållanden som alltid innefattar ett visst mått av osäkerhet och ett stort antal möjliga förklaringar.

Eftersom vi aldrig fullständigt kan kartlägga alla historiska orsakssamband, ställs vi som historiker inte inför fenomen som är ”oförklarliga” i strikt mening. En historiker kan till exempel alltid tänka ut olika naturliga förklaringar till att Jesu grav var tom. Förklaringarna är inte tvingande, men möjliga. Inte heller om man skulle resonera som Gustavsson föreslår verkar det därför i praktiken finnas något behov av att söka övernaturliga förklaringar.

Till sist frågar Lennartsson, med tanke på att vi också bejakar att vetenskap inte nödvändigtvis säger oss allt om hur verkligheten är beskaffad: ”Borde det inte vara en utmaning för forskare att i vetenskap söka innesluta Hela verkligheten?”

På detta vill vi svara ett klart och tydligt nej. Det finns alls ingen anledning att försöka pressa in hela verkligheten i mallar för vetenskaplig undersökning. Erfarenheter som är grundläggande för oss människor, som kärlek och skönhet i musik, kan vi aldrig fånga in och beskriva med vetenskapens metoder och språk. Samma sak gäller det som Olingdahl kallar ”mysteriet i tillvaron”. Att dessa delar av människors verklighet inte går att definiera och analysera vetenskapligt gör dem inte mindre viktiga eller verkliga. Tvärtom.

Tobias Hägerland, docent i Nya testamentets exegetik vid Lunds universitet

Cecilia Wassén­, docent i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet

Säg din mening

Håller du med dagens debattörer i bibelforskningsdebatten?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Premium Många pastorer säger upp sig före pensionsåldern.
Foto: Stefan Spassow
Foto: Stefan Spassow