Debatt

Vi kan lära av Luthers bibelsyn

Luther såg Bibeln som en alltigenom mänsklig och alltigenom gudomlig bok. Prästen Hans Lindholm vill komplettera bibelsynsdebatten med ett lutherskt perspektiv.

Jag uppskattade mycket att första temat för Dagens mening (4 januari) blev Bibeln. Det mesta som skrevs instämmer jag som präst i Svenska kyrkan och EFS helt i. Men bibelsyn är ett ämne med många aspekter. Enligt min uppfattning är det värdefullt att föra samtalet vidare.

Rubriken inne i tidningen (”Därför bråkar vi om hur Bibeln ska läsas”) tyckte jag gav lite onödiga associationer, som om Bibeln skulle vara orsaken till oenighet och strider kristna emellan. Man kanske också skulle kunna skriva att Bibeln är det viktigaste dokument som förenar alla kristna.

Vi borde nog oftare använda Bibeln som underlag för våra samtal. Det främlingskap vi kan känna för varandra beror ofta på att vi bär på tvärsäkra tolkningar, som vi tror är de enda möjliga.

Men om vi tillsammans undersöker vad Bibeln faktiskt säger, kanske vi alla behöver nyansera våra tolkningar.

Min vän Dan Salomonsson fick ge värdefulla kommentarer om vad bibelsynen betydde för Lewi Pethrus.

Han sa att det kanske mest pentekostala i bibelsynen ”är att samma Ande som inspirerade vid Ordets skrivande också inspirerar vid Ordets läsande.”

Det stämmer väl överens med det temaord som redaktionen hade valt: ”Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv” (2 Tim 3:16). Det bygger också en viktig brygga mellan Bibelns historiska trovärdighet – som var det dominerande ämnet i övriga artiklar – och oss som bibelläsare i en annan tid.

Kanske jag kan få fortsätta det ekumeniska samtalet genom att införa ett par drag i Martin Luthers bibelsyn. Han levde på 1500-talet, långt ­in­nan den historisk-kritiska ­metoden hade fått sitt genombrott.

I många sammanhang skulle han nog med nutida terminologi betecknas som fundamentalist. Men han tillämpade ett par bibeltolkningsprinciper som vi kan lära oss mycket av.

Luther såg Bibeln som en alltigenom mänsklig och allt­igenom gudomlig bok. Han jämförde med Jesus, som är sann Gud och sann människa. Det mesta av våra moderna diskussioner handlar om Bibelns mänskliga sida: författarskap, språk, översättning, historisk trovärdighet och så vidare.

Men Dan Salomonssons brygga gör Bibeln till ett tilltal från Gud. Vi möter Gud i detta mänskliga ord! Guds Ande gör så att Ordet blir ”till nytta” och kan fostra oss till att leva ”ett rättfärdigt liv”.

Dan Salomonsson sa också: "Trons stjärna och nav är Jesus själv, och det gäller även bibelsynen. När man hävdar en annan bibelsyn än den som Jesus hade har man hamnat snett." Uttalandet låter förvillande likt Luthers ord om att "Kristus är Skriftens kärna och stjärna", men här behövs en precisering. Luther skulle säkert hålla med om att vi ska ha samma bibelsyn som Jesus hade, men det är inte nog för honom. Han menar att Jesus dessutom är Bibelns mest centrala innehåll och budskap.

Jag anser att det mest värdefulla bidrag som den lutherska traditionen kan ge till det ekumeniska samtalet är tolkningen av Bibeln som lag och evangelium. Båda sidorna behövs. Lagen handlar om vad vi ska göra, evangeliet handlar om vad Gud har gjort. Lagen är krav, evangeliet är gåva. Vi kan tala mycket gott om Jesus och ändå vara kvar på lagens område. Det sker när han endast blir vårt föredöme – och bättre förebild finns inte! – men inte får bli en oförtjänt gåva.

Både mina egna och andras predikningar bör analyseras utifrån detta raster. Chockerande ofta stannar vi vid vad vi ska göra, det må gälla bön eller evangelisation eller etik eller praktiserande av nådegåvor eller socialt ansvarstagande eller …

Vad Gud har gjort genom ­Jesus tenderar att försvinna bland alla utmärkta levnadsregler. Samma tendens märks i Dagens artiklar. Om vi tappar fokus på den frälsning som Jesus har vunnit, är risken stor att vi fastnar i goda föresatser och aldrig blir fria.

Inom Svenska kyrkan finns många olika bibelsyner. Vi har mycket att lära i samtal med andra. Framför allt behöver vi bättre kunna utföra den pedagogiskt utmanande uppgiften att förkunna Kristus.

I versen före redaktionens ledord skrev Paulus om de heliga skrifterna: ”de förmår ge dig den kunskap du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus” (2 Tim 3:15).

Den förmågan har Bibeln också i dag.

Hans Lindholm, präst i Lötenkyrkan (Gamla Uppsala församling och EFS), ordförande i föreningen Bibeln idag

Fler artiklar för dig