Vi måste se orsakerna bakom flyktingkrisen

Den stora flyktingkrisen kan inte lösas om man inte förstår orsakerna bakom att människor flyr. Först då kan göra åt problemet, skriver Inge Gerremo.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Det har känts märkligt och synnerligen kortsynt att nyligen ha fått lyssna till en intensiv valdebatt, som i mångt och mycket handlat om en stor internationell fråga, migrationen, men knappast något om de grundläggande orsakerna till den och vad då detta kräver.

Vi måste givetvis fråga oss, hur ser den värld ut som får så många människor att ge sig av på flykt? Det gäller inte bara omedelbart akuta situationer som den tragiska utvecklingen i Syrien, som på kort tid tömt landet på en stor del av sina invånare.

Som en viktig påminnelse om de viktiga frågor som aldrig berördes under den svenska valdebatten, publicerar så FN sin rapport om näringstillståndet i världen, The State of Food Security and Nutrition in the World 2018.

Årets FN-rapport slår larm om att den positiva trend mot ett färre antal undernärda i världen, 800 miljoner människor, nu verkar ha brutits och i stället ökat till 821 miljoner. Relativt sett är förändringen inte så stor men med ambitionen att i stort sett kunna få bort undernäringen till år 2030 är den oroande.

Rapporten pekar också på ett intressant faktum att fattigdom inte bara leder till undernäring, det kan också leda till felnäring och övervikt. Det senare är därför inte enbart ett välfärdsproblem utan kräver fokus inte bara på mat i sig utan på näringsriktig mat även i situationer med knappa resurser.

De förändringar i klimatet, som också vi här hemma kunnat känna en föraning om i år, ser man i rapporten som en avgörande utmaning och som det framtida utvecklingsarbetet tydligt måste förhålla sig till. Rapporten pekar på de klimatförändringar som särskilt registrerats under senare år i områdena nära ekvatorn. Till över 80 procent utgör de problem som kunnat registreras av torkrelaterade problem. Det ger framför allt negativa effekter på spannmålsproduktionen men också på köttproduktionen i berörda länder.

Afrika framstår som särskilt utsatt. Hur ska då småbrukare i Afrika förhålla sig till den här utmaningen? Rapporten ger en del intressanta exempel med uppmaningen att odla mer varierande grödor som bättre kan klara de vädersvängningar som vi sett under senare år. Den observationen är på intet sätt ny, utan var något vi fann att framsynta småbönder var upptagna med redan för så där 30 år sedan. Från regeringshåll gjordes mycket lite på den tiden för att satsa på en mer relevant växtförädling eller utveckla passande lantbrukssystem.

I den här problematiken finns också en del av svaret på hur Afrika ska kunna behålla sina ungdomar och inte se att lösningen ligger i att de i stället flyr till bland annat Europa. Länderna söder om Sahara måste helt enkelt få igång sin egen matproduktion. Det kommer att behöva få fram gigantiska mängder med mat till en starkt växande befolkning där flertalet kommer att bo i städer och andra tätorter. De areella näringarna utgör dessutom grunden för det näringsliv också de länderna nu måste utveckla ännu mer. Det är dags för dagens afrikanska politiker att ingjuta hopp hos den yngre generationen om ökande arbetstillfällen såväl inom jordbrukssektorn som i andra näraliggande branscher.

Tänk om vår egen låsta migrationsdiskussion i någon mån också kunde handla om det ömsesidiga intresse som finns här. Det kräver bland annat nya tag i det svenska utvecklingssamarbete som för övrigt var helt frånvarande i valdiskussionerna. Det gäller då inte bara inom områden som mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet utan hur man kan skapa en hållbar ekonomisk och social tillväxt och där givetvis de förra områdena kan utgöra viktiga ingredienser allteftersom de blir möjliga och realistiska för länderna att genomföra.

Jag ser detta som en viktig utgångspunkt för den kommande regering som ska tillträda och som nu också måste se att våra egna inhemska utmaningar kräver en omvärldsanalys som också innefattar världen i stort och den värld som vi, vare sig vi vill eller inte, är en oundviklig del av.

Inge Gerremo, Senior Adviser, SLU Global, Vet Med Dr hc, hedersledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruks­akademien

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Årets medmänniska
Usha Deminger Sandgren.
Foto: Per-Johan Thörn
Foto: Per-Johan Thörn