24 september 2020

En tidning på kristen grund



Debatt

Vi vill stoppa all drogliberalisering

Det är hög tid att skapa en beroendevård utan skuld och skam.

1 av 4
Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter.

Det har under en lång tid funnits flera orosmoln när det gäller den höga narkotikadödligheten i Sverige och den bristande missbruks- och beroendevården. Frågor som måste ses över och göras något åt. Detta var också den kristdemokratiska utgångspunkten i intervjun i Svenska Dagbladet den 29/12 som Rolf Bromme hänvisar till i sin debattartikel ”Avkrimina­lisera inte narkotika” i Dagen, den 27/1.

Många personer med alkohol- och eller narkotikaberoende lever dagligen med känslor av skuld och skam. Stigmat är stort. Fördomar om att beroende skulle vara en karaktärssvaghet och att man bara behöver ”rycka upp sig” för att bli av med sina problem lever kvar. Detta trots att vetenskapen tydligt visar att beroende är en sjukdom. Om än dock en självförvärvad sådan.

Dessvärre saknas det jämlik tillgång till evidensbaserad beroendevård. Därtill delas ansvaret för missbruks- och beroendevård i dag mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det medför att många svårt sjuka personer hamnar mellan stolarna och inte får den vård de behöver. Nyligen kom en studie som visar att majoriteten av de studerade 180 personerna som dött av överdoser hade haft kontakt med socialtjänsten, men endast 75 procent av har varit i kontakt med någon del av sjukvården under sitt sista levnadsår. Trots att mer än 80 procent av de narkotikarelaterade dödsfallen orsakades av opioider var det bara en fjärdedel som fått läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende (Laro) under det sista levnadsåret. Det är anmärkningsvärt då det, tvärtemot vad Bromme hävdar, finns starkt vetenskapligt stöd för att Laro minskar narkotikadödligheten.

I Sverige är den narkotika­relaterade dödligheten oacceptabelt hög, men det är värt att notera att en nylig rapport från Folkhälsomyndigheten visar att dödligheten minskade med tio procent 2018. Orsaken är inte fastställd, men sannolikt är en bidragande orsak den ökade tillgången till naloxon – ett läkemedel som kan häva en opioidöverdos. Att snabbt kunna ge en livräddande hjälpinsats vid en eventuell överdos är mycket viktigt. Vi kristdemokrater vill därför att även anhöriga ska få tillgång till naloxon.

I likhet med Bromme vill vi kristdemokrater stärka det förebyggande arbetet och polisens möjlighet att tidigt bryta ett missbruk innan det utvecklas till ett beroende. Lagen behöver alltid främja vård och prevention. Vi avsätter också medel i vårt budgetalternativ för att förvalta, kvalitetssäkra och vidareutveckla förebyggande metoder som visats vara framgångsrika.

Ingen människa med omfattande vårdbehov ska tvingas runt i olika organisationer där ingen har helhetsansvaret. Kristdemokraterna vill därför att hälso- och sjukvården ska vara ensam huvudman för vården av personer med beroende och psykisk ohälsa. Det är därför glädjande att en enig riksdag i maj förra året gav regeringen i uppdrag att se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Nu gäller det att S/MP-regeringen verkställer riksdagens vilja. Det är hög tid att skapa en beroendevård utan skuld och skam.

Vi kristdemokrater eftersträvar ett narkotikafritt samhälle och vi arbetar konsekvent för att stoppa alla tendenser till drogliberalisering. Det centrala är att den narkotikapolitik som förs är vetenskapligt förankrad och leder till ett minskat mänskligt lidande.

Acko Ankarberg Johansson, ordförande riksdagens socialutskott (KD)

Pia Steensland, riksdagsledamot i socialutskottet (KD), docent och beroendeforskare vid Karolinska Institutet

Cecilia Engström, riksdagsledamot i socialutskottet (KD)

Fler artiklar