”Risk att fel personer får hjälp att begå självmord”

Läkarnas prognos om överlevnad stämmer inte alltid. Det menar en av starkaste kritikerna av Oregonmodellen. Han har själv vårdat tusentals döende.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

Gunnar Eckerdal har arbetat i palliativ vård i 35 år. Han är överläkare vid onkologiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

Vad är din främsta invändning mot Oregonmodellen?

– Risken att man förser fel person med självmordsmöjligheter. Läkaren gör en bedömning att den här personen uppfyller kriterierna. Den kan vara rätt eller den kan vara fel. Men i dagens läge vet vi inte hur ofta den är fel.

Måste vetenskapligt bevisa fördelar

Gunnar Eckerdal menar att den som vill införa en ny metod inom vården måste vetenskapligt bevisa dess fördelar och risker.

– Jag bygger min ståndpunkt på klinisk erfarenhet. Jag har jobbat i palliativ vård i 35 år, jag har skrivit 2 500 dödsbevis. Jag har följt många den sista tiden i deras liv. Min kliniska erfarenhet är att läkarens prognos beträffande överlevnad ibland är fel.

Innan man inför något liknande Oregonmodellen måste man ha en vetenskapligt grundad uppfattning, anser han, och tar hypotesen att en procent av gissningarna är fel. Någon kan då hävda att om var hundrade som begår självmord råkar blir fel, det kan man acceptera, men var går smärtgränsen? En på 25?

De som lever längre än sex månader

I Oregonmodellen ges medicinen till den som beräknas vara död inom ett halvår. På Death With Dignity Act:s (DWDA) hemsida beskrivs alla fall. Men Gunnar Eckerdal påpekar att där står inget om de som eventuellt levt längre än sex månader.

– Jag har frågat Staffan Bergström om det, men inte fått svar. Mitt förslag är att det ska forskas om detta innan vi diskuterar lagstiftning.

– Om det är en sådan dramatisk skillnad mellan hur vi läkare ska agera generellt och när människor har sex månader kvar att leva, måste vi ju veta om den tidsberäkningen är säker. Min gissning är att den är ganska osäker.

– Jag har jobbat 25 år på hospice och det brukade inträffa ungefär en gång per år att bedömningen var totalt fel. Personen skrevs ut och levde sedan flera år.

Oregonförespråkare hävdar, i alla fall indirekt, att den palliativa vården orsakar människor en massa lidanden. Detta utifrån fall som uppmärksammats i medier och böcker. Vad säger du om det?

– Det är ganska ogrundade påhopp, men det före­kommer inom läkarkåren att man slänger skit på varandra. Som palliativ läkare tycker jag vi att vi fört en viktig kamp för att förbättra vården för svårt sjuka människor. Vi kan inte garantera att alla kommer att dö en lindrig död utan plågor, men jag anser att vi är bra på att lindra lidande.

Förespråkas av en högutbildad elit

Gunnar Eckerdal menar att det i första hand är en liten elit, främst högutbildade äldre män, som förespråkar Oregonmodellen.

– Det skulle nog bli ganska få som använde den om den infördes i Sverige, bland annat för att den inte gäller alla patientkategorier. ALS är extremt svårt att sätta prognos på. Därför skulle resonemanget bli ”Varför kan inte den här lagen användas i fler fall?”

Han menar att då hamnar vi i ”det sluttande planet”, på samma sätt som i Belgien. Man inför en lag med hårda restriktioner, men utvidgar den allt eftersom. Nu kan även barn få dödshjälp i Belgien.

– Det måste man reflektera över innan man startar.

Gunnar Eckerdal anser att det ibland ges bilden av att Sverige är unikt som inte vill ha detta. Men det finns ingen läkarorganisation i världen som accepterar eutanasi. Och de tillåtande länderna är fortfarande i minoritet.

Läs fler artiklar om dödshjälp och vård i livets slut

Alla tidigare artiklar

Fakta: Kritiken mot Oregonmodellen

Åtta av de argument som förts fram mot Oregon­modellen:

1. Risk att de hårda restriktioner som lagen införs med senare mjukas upp.

2. Den statistik som presenteras varje år lämnar många viktiga frågor obesvarade.

3. Dödshjälp beviljas den som anses ha sex månader kvar att leva, men den prognosen är osäker.

4. Begäran om assisterad dödshjälp ska undertecknas av patienten, plus två personer varav en inte får vara anhörig. Men det andra vittnet kan vara en vän till den anhöriga.

5. När den dödliga dosen hämtats ut upphör insynen. Det finns inget krav på att dödsfallet ska bevittnas av en opartisk person.

6. Risk att det växer fram en grupp läkare som specialiserar sig på att ge dödshjälp, det skapas en ny marknad.

7. Målgruppen är de som riskerar en kvalfylld död, men de flesta som efterfrågar dödshjälp gör det på grund av fruktan för vad framtiden kan bära med sig: hjälplöshet, beroende, att bli en börda för andra.

8. I några uppmärksammade fall i USA misstänks ekonomiska motiv, från till exempel försäkringsbolag. Döende patienter har vägrats vård­ersättning men beviljats kostnader för dödshjälp.