”Självvalt livsslut” – frihet eller fara?

En dödlig medicindos som patienten tar i hemmet, utan någon läkares medverkan. Så ser ”Oregon­modellen” ut. Den har blivit dödshjälpsförespråkarnas viktigaste argument. Men motståndet är stort, särskilt från läkarhåll.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

En scen förra veckan ur ”Code Black”, en sjukhusserie på Kanal 5: Mamman kryper upp i sängen hos sin svårt sjuka dotter, som just fått ett piller för att avsluta sitt liv. Först chockades mamman av dotterns beslut, men lät sig övertalas. Som tittare förväntas man tycka att det rätta beslutet segrade: ”självvalt livsslut”.

Frågan om dödshjälp dyker upp i många sammanhang, ofta med perspektivet att det är varje människas eget beslut. Tv-inslaget skulle kunna ses som en illustration av Oregonmodellen.

Stor individuell frihet

Fem delstater i USA har infört den. Något förvånande är det alltså det land som vi tror är konservativare än vårt som gått längre i fråga om dödshjälp. Det kan kanske förklaras med att det är stater där den individuella friheten försvaras extremt hårt. Rätten att bära vapen kan gå hand i hand med rätten att avsluta sitt eget liv, funderar i alla fall en läkare som Dagen talat med om de här frågorna.

Belgien och Nederländerna har tidigare varit en förebild för svenska dödshjälpsförespråkare. Men så låter det inte längre. En av dem som hörts mest i debatten senaste tiden, professor Staffan Bergström, tar avstånd från hur det fungerar där.

Kritiken har bland annat gällt att psyksjuka får hjälp att ta livet av sig, liksom barn. Därför vill ingen av sidorna i den svenska dödshjälpdebatten ha deras system här.

Majoritet av svenskarna positiva

Inget har egentligen förändrats i Sverige. I läkar­kåren finns ett starkt försvar för det nuvarande systemet, läkarens uppgift är varken att förkorta eller förlänga livet. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) har sagt nej till att utreda Oregonmodellen.

Men 73 procent av svenska folket är positiva till tanken att själva bestämma livets slut.*

Det finns dessutom starka berättelser, i tidningar och i böcker, om personer som lidit av obotliga sjukdomar och som hade hoppats, eller lyckats, avsluta sina egna liv. Exemplet med tv-serie-inslaget visar också att opinionen inte är svår att påverka.

”Oregonmodellen okontroversiell”

Staffan Bergström är pensionerad gynekolog och professor på Karolinska institutet. För när­varande är han verksam i Sydsudan. ”Det finns ett tiotal gynekologer i landet”, berättar han när Dagen når honom på telefon.

– Jag är inte trygg med det som händer i Nederländerna, Schweiz och Belgien. Det är viktigare att vi diskuterar Oregonmodellen. Över 50 miljoner amerikanska medborgare har rätt till den. Och den är okontroversiell.

Ändå anser han att den svenska debatten om Oregonmodellen har spårat ur. Argumenten är ”ofta dåligt evidensbaserade”, som han uttrycker det. Han menar att Oregonmodellens kriterier (se artikel till vänster) ger fullt tillräckliga garantier. Det är till exempel fullständigt olagligt i USA att erbjuda dödshjälp till dementa.

”1 200 svenskar dör en fasansfull död”

Det dör drygt 90 000 svenskar per år och Staffan Bergström hänvisar till det svenska registret över svårt sjuka människor, med till exempel cancersjukdomar, ALS eller svåra fall av MS.

– Mellan 1 100 och 1 200 svenska medborgare dör en fasansfull död, trots att vi har duktiga palliativa medicinare. Vi tycker det är skandalöst dåligt. Oregonmodellen skulle kunna hjälpa dem. Det borde vi kunna tala om i stället för den ovärdiga diskussion som vi nu ofta hör.

– Ju mer vi förstår av döendet, desto frikostigare kanske vi kan vara med att ge den här sista hjälpen. Men det finns en så stort känslomässig, religiös och moralisk räddhåga, säger han.

Det finns en uppfattning från kristet håll att vi inte ska leka Gud. Kan du förstå den invändningen?

– Ja, självklart. Jag har varit engagerad i EFS, men har lämnat den kristna tron av personliga skäl. Jag har jobbat tio år i Afrika och sett så mycket djävulskap och elände. Men jag har noterat att det finns framstående kristna som är för dödshjälp.

Kristna förespråkare av dödshjälp

Staffan Bergström pekar på att föreningen Rätten till en värdig död grundades av Mårten Werner, framliden domprost i Linköping och moderat riksdagsman. Desmond Tutu har förklarat sig vara för dödshjälp, förre ärkebiskopen av Canterbury, Lord Carey, har svängt och är numera positiv. Tuulikki Koivunen-Bylund, tidigare biskop, är ett annat exempel.

Motståndarna till dödshjälp varnar ofta för ett ”sluttande plan”, att man riskerar att tänja gränserna för dödshjälp.

– Visst finns det en risk för det, det ska vi inte förringa. Men det finns inget i dokumentationen från Oregonmodellen som talar för ”sluttande planet”-argumentet. Inget talar för att det spårar ur, säger Staffan Bergström. Situationen är annorlunda i Holland och Belgien, anser han.

Motståndarna pekar också på att patienter som inte blir godkända för medicinen har rätt att gå vidare till andra läkare?

– Orsaken är den samvetsklausul som finns i bland annat Oregon. Om läkare inte kan tänka sig delta, ska patienten kunna gå vidare, säger Staffan Bergström.

Den stora skillnaden mot de europeiska modellerna är enligt honom att alla människor som inte kan fatta rationella beslut är uteslutna enligt Death With Dignity Act (DWDA).

– Oregonmodellen är mycket sträng. Man får inte ge medicinen om depression misstänks, inte utan psykiatrisk bedömning och behandling.

* Källa: Anna Lindblad, Karolinska institutet, avhandling »End-of-life decisions« (2013) Bland läkarna är två tredjedelar emot dödshjälp.)

Läs fler artiklar om dödshjälp och vård i livets slut

Alla tidigare artiklar

Fakta: Diskussion om dödshjälp

Statens medicinsk-etiska råd arrangerar 8 december ett seminarium om självbestämmande, läkarassisterat självmord och god vård vid livets slut.

Medverkandeär bland andra: professor Wayne Sumner och professor Anthony Back, som talar om läkarassisterat självmord i Kanada respektive USA.

Kommentera artikeln

Du som kommenterar på Dagen.se måste ha ett Facebook-konto och följa våra regler.