Snabbguide till ekumenikens knäckfrågor

En rad skiljande frågor mellan kyrkofamiljerna ställs på sin spets när United i Malmö ansöker om medlemskap i EFS, och samtidigt önskar få vara kvar som pingstförsamling.
Vad skiljer kring dopet, ämbetssynen, nattvardsfirandet och så vidare? Dagen guidar dig i kortform.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dokument

 

Det är mer som förenar olika kyrkofamiljer i kristenheten än som skiljer dem åt, brukar det ofta sägas. Alla de fyra kyrkofamiljerna: frikyrkliga, lutheraner, katoliker och ortodoxa möts i dag i Sveriges kristna råd, med 27 medlemskyrkor.

I det ekumeniska arbetet gör kyrkorna i bland gemensamma utspel kring sådant som förenar och har ett samtalsforum. Nyligen efterlyste pingströrelsens ledare samtidigt mer fokus på ”uppdragsorienterad ekumenik” kring diakoni, evangelisation och församlingsplantering (Dagen 13 mars).

Men det finns också teologiska områden där kyrkorna tänker olika. Genom att klicka på de fem länkarna kan du läsa mer om vad som skiljer kyrkofamiljerna åt på fem viktiga områden:

Så ser de olika kyrkorna på dopet

Så ser de olika kyrkorna på nattvarden

Så ser de olika kyrkorna på ämbetet

Så ser de olika kyrkorna på medlemskapet

Så är de olika kyrkornas kyrkosyn

Dopet är en av de svåra frågorna i samtalet mellan pingströrelsen, EFS/Svenska kyrkan och församlingen United Öresundskyrkan i Malmö. Kan en pingstförsamling, som i dag praktiserar det baptistiska troendedopet efter omvändelse, gå över till att döpa spädbarn och ändå vara associativ medlem i Pingst? Detta samtidigt som man tagit över den lutherska synen att det enbart är Gud som handlar i dopet, och att det inte spelar någon roll om dopet kommer före individens tro?

En annan fråga är vad som händer praktiskt när en pingstpastor vill bli präst i Svenska kyrkan för att kunna dela ut nattvarden till församlingen. En präst i den lutherska traditionen anses ha ett ämbete som står i obrutet nedstigande led från apostlarna, en syn som inte finns i frikyrkan.

 

Läs mer: Vilken är den svåraste ekumeniska frågan?

 

Frågeställningarna kan naturligtvis gälla även mellan helt andra trossamfund, även om det inte är aktuellt just nu.

Andra frågor som kan ställas apropå församlingen United i Malmö är om det finns en poäng med att tillhöra två samfund med två olika bibeltolkningar på de här områdena? Går synsättet att förena – för den aktuella församlingen, och för båda kyrkosamfunden? Eller är det helt enkelt så att den som har tänkt om teologiskt får söka sig till ett nytt sammanhang, utan att vara medlem i det gamla? Hur sker det i så fall? Går det att ändå bibehålla goda relationer?

När Livets Ordspastorn Ulf Ekman för några år sedan konverterade och blev katolik uppstod en liknande diskussion angående frikyrkorna och katolska kyrkan. Här valde Ulf Ekman att förflytta sig på egen hand medan församlingen Livets Ord stod, och står, kvar i den evangeliska och frikyrkliga traditionen.

I Sveriges kristna råds regi förs också samtal i de frågor där det ibland spänner: om hur man i de olika kyrkofamiljerna kan erkänna varandras ämbeten, förhåller sig i nattvardsfrågan eller hanterar dop och medlemskap när individer vill byta kyrka och samfund – något som händer allt som oftast.

Att en hel församling förflyttar sig teologiskt så mycket att den vill gå in i en annan kyrkofamilj (som i fallet United i Malmö) är dock i det närmaste unikt. Det tvingar fram samtal inte bara i den aktuella församlingen utan även i de inblandade samfunden och kristenheten som helhet.