Förr var Trettonhelgen stjärngossarnas tid

Stjärngossar känner vi igen från Luciatågen. Men i gamla tider var det först vid Trettonhelgen som de dök upp, tillsammans med de tre vise männen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Familj

I kristen tradition i Sverige och Norden har helgen länge firats till minne av de tre vise männens besök hos det nyfödda Jesusbarnet, ledsagade dit av Betlehems stjärna. Traditionen har ju även gett dem tre männen namn, Kaspar. Melchior och Baltasar, och också menat att de var kungar, representerande tre världsdelar. Hur nu det går ihop med att de enligt Bibeln var österländska stjärntydare.

Stjärngossar ett måste

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var stjärngossarna ett "måste" vid julfirandet under Trettonhelgen. De uppförde ett skådespel som byggde på bibelberättelserna om de tre vise männen, särskilt om deras möte med kung Herodes, han som lät döda alla nyfödda i Betlehem.

Staffan fanns ofta med i spelet. Enligt sägnen var han Herodes stalldräng och han uttolkade Betlehemsstjärnan som att det fötts en mäktigare härskare än Herodes. Detta upprörde Herodes så mycket att han sa att det skulle vara lika omöjligt som att den stekta tuppen på bordet skulle kunna gala. Vilket den förstås gjorde och som straff för detta låter Herodes döda stalldrängen.

Tiggde pengar

I städerna var det ofta studerande pojkar som på detta sätt tiggde ihop till sin försörjning på jullovet, på landet kunde syftet vara att samla ihop pengar till ett kalas. Det fanns ofta någon utklädd till julbock som stångades och bråkade om man inte fick tillräckligt med pengar. Så det var inte alltid som stjärngossarna var uppskattade och välkomna. I Stockholm försökte man periodvis förbjuda upptågen.

Dagens stjärngossar är betydligt stillsammare.