Hjälpen fortsätter – 50 år efter starten av Ny Gemenskap

I år fyller Ny gemenskap, en solidaritetsrörelse för människor i utsatthet, 50 år. Prästen Hans-Erik Lindström var med och grundade rörelsen och menar att det är ett litet mirakel att den finns kvar.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Familj

Hur ska ni fira detta jubileum?

– Det kommer en bok i augusti (Medmänsklighet – vägar till en ny gemenskap, Libris förlag), där författare från olika kyrkor, samfund, från stadshuset i Stockholm samt riksdagen bidrar. Boken kommer ju precis innan valet då vi tänker trycka på politikerna lite om det sociala ansvaret framför allt i Stockholmsområdet med boken. Och en CD-skiva kommer inför jul, gjord av ”Gatans röster”, tidigare Gatans kör, som varit med i tv. Det stora firandet sker i januari 2019, eftersom det var efter den första alternativa julen 1968 (under namnet NY JUL) som Nygemenskap startades.

Hur ser verksamheten ut i dag?

– Från att ha varit en ideell rörelse i 30 år som enbart levt på frivilliga insatser har Ny gemenskap i dag uppåt 25 anställda, nästan 50 tim-anställda och dessutom många frivilligarbetare. Vi finns på fem ställen i Stockholm (Södermalm, Norrmalm, Östermalm, Vällingby och Västberga). Arbetet sker i samverkan med många olika samfund och kyrkor som till exempel Frälsningsarmén, Filadelfia, Immanuelskyrkan, Korskyrkan, Söderledskyrkan och Johannes församling.

Vilken är målgruppen?

– Det är liknande den vid starten. De som på ett eller annat sätt lever i utsatta livssituationer. Men målgruppen har förändrats utifrån vilka som lever i samhället i dag. I början kom män och kvinnor i hemlöshet, missbruk av olika slag och djup ensamhet. I dag har den vidgats till att också gälla nyanlända och tiggare till exempel.

Vad tänker du om utvecklingen av Ny gemenskap. Kunde du drömma om det här för 50 år sedan?

– Ibland kan man sakna den entusiasm som fanns 1968. Vi var en del av mycket annat som skedde då. Många unga kom och ville hjälpa till och bar den här rörelsen i många år. Men nej, jag kunde inte drömma om den utveckling som har skett under dessa 50 år. Det är verkligen ett litet mirakel, inte minst beroende av att några som var med från starten fortfarande har kvar sitt engagemang och blivit som ankare för rörelsen.

Det här arbetet blir aldrig klart – orkar man känna någon glädje över de man hjälper när de finns så många man inte kan hjälpa?

– Ja, vi kommer alltid att behövas eftersom ett samhälle aldrig kommer att klara av de här utmaningarna fullt ut. Och trots att vi når så många känner man ibland vanmakt över att det ändå en begränsad summa i förhållande till alla som faktiskt skulle behöva hjälp – med ett eget boende, vård och arbete, men även med att hitta just en ny gemenskap som alternativ till en ibland förödande ensamhet. Men vi gläds över varje enskild människa som vi kan bistå. Fast vi använder sällan ordet hjälpa, utan snarare att vi vill dela livet så långt det är möjligt med dem som livet farit fram med extra hårt.

Hur ser framtiden ut för Ny gemenskap?

– Vet ej. Men jag tänker att kyrkornas insats är den största frivilliga ingrediensen i civilsamhället. Så de kommer fortsätta att behövas inom det diakonala och sociala arbetet. Och så länge vi får stöd och medfinansiering från politikerna så kommer Ny Gemenskap att hålla på.

Och ditt eget engagemang – hur ser du på det?

– Jag fanns med de första 15 åren, fick sedan annan tjänst och återkom till Stockholm igen för tio år sedan. I dag har jag en roll lite mer i bakgrunden och finns bland annat till för anställda – jag är väl någon slags tross i bakgrunden, säger Hans-Erik Lindström.

Ny gemenskap

Ny gemenskap startade 1968 som en vision om ett annorlunda samhälle, en gemenskap där ingen åsidosätts, där alla accepteras, ingen kallas avvikande.

Föreningen är politiskt och religiöst obunden, men det finns en levande tradition förknippad med politisk medvetenhet, för många förankrad i en kristen värdegrund.