Jubilar

”Jag önskar att vi reflekterade mer över musikens funktion i våra församlingar”

Martina Björkander är teolog och forskare. I en avhandling har hon studerat vad lovsången i kyrkan gör med oss och hur den påverkar vilken gudsbild vi får.
– Vilken musik vi ska ha i gudstjänsten borde intressera hela församlingen och församlingsledningen, inte bara musikledarna.

Vädret ute är gråmulet i Bankeryd, men adventsljusstakar och stjärnor är på plats och lyser upp. Martina Björkander jobbar ofta hemifrån. Hon sitter i soffan i vardagsrummet omgiven av de möbler som betyder mest för henne. Bokhyllorna.

– Här inne har jag fyra stycken och ytterligare två i sovrummet. Då har jag inte ställt upp alla böcker, säger hon.

Teologisk litteratur delar utrymme med bland annat C S Lewis och Astrid Lindgren. Tre hyllplan är fyllda med biblar av olika slag. Biblar på olika språk, barnbiblar och gamla biblar som hon har fyndat på second hand-butiker. Här hämtar hon inspiration och kunskap både privat och i jobbet.

Djupstudie om kyrkor i Afrika

Förra året disputerade hon och är i dag teolog och forskare på Åbo Akademi. I sin avhandling gjorde hon en djupstudie om två kyrkor i Afrika och hur man teologiskt kan resonera runt lovsång.

– Det handlar om tillbedjan och lovsångens plats i församlingen. Hur den påverkar oss som människor i vardagen.

Vad är kopplingen mellan lovsången i kyrkan och hur vi lever våra liv? Hur blir hela livet en lovsång till Gud? Är frågor hon har ställt sig.

– En av de saker jag kommit fram till är att det vi gör tillsammans i gudstjänsten hjälper till att forma oss och vår tro. Syftet i stunden är att tillbed Gud, men vi formas också till kristuslikhet på lång sikt.

Med lovsång menar hon inte en viss musiksmak. I de kyrkor hon studerat har det funnits mångfald.

– De blandar genrer hej vilt. Skriver egna sånger, tar psalmer från västerlandet och lokalt, lägger till nya rytmer och skapar danser. Man bygger gemenskap genom musiken och man kan tillbe Gud med vilken musikstil som helst.

Född i Rwanda

Martina Björkander är missionärsbarn. Hon är född i Rwanda och gick i internatskola i Burundi i första klass och mellanstadiet. Kärleken till Afrika finns med henne hela tiden. Med forskningsarbetet och avhandlingen ser hon att församlingar i Sverige har något att lära av de afrikanska kyrkorna.

– Jag önskar att vi reflekterade mer över musikens funktion i våra församlingar. Vad ska vi ha musiken till? Vad gör den med oss? Om vi varje söndag har musik som är allvarlig, eller tvärtom lättsam, gör det något med vår gudsbild. Vilken musik vi ska ha i gudstjänsten borde intressera hela församlingen och församlingsledningen, inte bara musikledarna.

Hon växte upp inom Pingströrelsen och levande församlingsmiljöer har alltid varit viktigt för henne. Det har format henne till den hon är i dag.

– Jag har alltid varit fascinerad av tron och Bibeln och berättelserna, säger hon.

Uppmuntrad av en gymnasielärare bestämde hon sig tidigt för att studera teologi och har fortsatt att utveckla sig.

– Jag är den andra kvinnan någonsin inom den svenska pingströrelsen som disputerat i ett teologiskt ämne, berättar hon i förbigående.

Även om hon inte haft några kvinnliga förebilder inom akademin finns det andra som har inspirerat henne. En kvinnlig pastor i tonåren var viktig för henne och bland missionärer fanns kvinnor som hade en undervisande roll.

Vilken förebild vill du själv vara?

– För mig är det viktigt att vara en person som kan vara skarp intellektuellt, men också kunna förena hjärta och hjärna. Man kan ha ett kritiskt tänkande men ett mjukt hjärta. Både förnuft och känsla.

Man behöver inte välja.

---

Fakta: Martina Björkander

Bor: Bankeryd

Familj: Jeremia, 16, Efraim, 14 och Filemon, 8 år.

Aktuell: Fyller 45 den 12 december.

Firar: Inte planerat något firande. Jobbar hela födelsedagen.

Intressen: Läsa: fantasy och sagor som Narnia, Sagan om ringen och Harry Potter. “Jag gillar att kliva in en annan värld”. Hon tycker också om att skriva, promenera och laga mat. “Jag är bra på att improvisera på det som finns i kylskåpet.

Favoritbibelord: PS 119:37 Vänd min blick från det meningslösa, skänk mig liv, som du har sagt.

---

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig