Kyrkan är med när Island ska få tillbaka sina skogar

När vikingarna kom till Island för mer än tusen år sedan högg de ner all skog på ett par generationer. Miljontals träd har dock planterats det senaste seklet och kyrkan gör sin del.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Har du gått vilse i en skog på Island behöver du bara ställa dig upp för att hitta hem igen. Skämtet är gammalt och har historiskt väl beskrivit Islands skogbestånd där träden är få och unga.

Men så har det inte alltid sett ut. När vikingarna kom till Island i slutet av 800-talet var över en fjärdedel av ön täckt med skog, de flesta björkar. På ett par generationer var 97 procent av skogen borta. Fortfarande är bara 1–2 procent av landets yta täckt av skog.

Men islänningarna vill ha tillbaka skogen. En undersökning visar att de tillbringar mer tid i de få skogar de har än både svenskar, skottar och irländare enligt tidningen Skogseko. Den isländska staten har sedan 130 år gjort sitt bästa för att landet ska få mer träd. Bara sedan 2015 har mellan tre och fyra miljoner träd planterats på Island, vilket motsvarar omkring 1 000 hektar.

Och den evangeliska lutherska kyrkan på Island vill göra sin del. Halldór Reynisson koordinerar arbetet för kyrkans del.

Den återplantering av träd som organiseras av er – är det lokala kyrkor som tar initiativ till att plantera träd eller är det centralt organiserat?

– Som ett första steg undersöker vi kyrkans mark för att se var man kan plantera träd och dessutom återfå de våtmarker som fanns på ön förr. Under senare delen av 1900-talet dikades dessa ut, och de omvandlades till åkrar för gräs- och höskörd. Detta försök gav inget vidare resultat. Dessutom skadade detta den naturliga livsmiljön på vår ö ytterligare.

– För det andra gör vi det möjligt för enskilda församlingar och kyrkor att plantera träd på kyrkans mark för att sedan helga marken inför planteringen. Vi har redan börjat göra detta i det gamla stiftet i Skálholt.

Vad menar du med att ni helgar marken?

– Vi skapade en liturgi inför trädplanteringen i Skálholt, som sedan också ska kunna användas av församlingar och kyrkor som vill göra samma sak. Tanken är att visa att kyrkans mark är en del av Guds skapelse.

Hur mycket mark pratar vi om?

– Efter den tidigare nämnda inventeringen av kyrkans marker börjar återplanteringen, ett projekt som tidsmässigt sträcker sig över tio år, vilket är den tidsrymd som angetts i Förenta nationernas klimatpanels IPCC-rapport 2018, för att vi ska kunna vända klimatutvecklingen.

– Vi vet inte säkert hur mycket yta vi kommer att kunna plantera på, men jag gissar på cirka 100 hektar per år – men detta är bara min gissning.

Vad är syftet – är det en investering som kommer att betala sig i pengar när ni avverkar träden eller är det en investering för miljön?

– Detta är ett etiskt och moraliskt ställningstagande där vi ser på moder jord som någon som vi behöver ta hand om. Det handlar inte om att få in pengar – tvärtom. Målet är att minska vårt koldioxid­avtryck.

Den isländska kyrkan samarbetar med forskare för att få fram bäst förutsättningar och bäst trädsorter. Svensk al och skotsk gran är sorter det experimenteras med just nu.

Endast 1–2 procent av Island omfattas av skogar – vad tycker du är ett realistiskt mål för vad man kan uppnå?

– Ett par procent på 20 år är nog en realistisk bedömning, säger Halldór Reynisson.

Vad är drömmen inför framtiden?

– Det finns olika åsikter om hur mycket som bör återskogas. Jag personligen tycker att vi på lång sikt bör kunna uppnå minst 20 procent våtmark och skog.

Coronakrisen
Roland Utbult och hans hustru Marie Nylén Utbult.
Foto: Fredrik Sandberg/TT, Privat
Foto: Fredrik Sandberg/TT, Privat
Kyrkorna och coronakrisen
Coronakrisen