Här hjälper kyrkan flyktingarna

Var 20:e minut rullar ett nytt tåg från Köpenhamn in på perrongen. Ingen vet om det finns några flyktingar ombord, men folk förbereder sig ändå för att ta emot nyanlända.

– Första kvällen hade jag svårt att känna igen flyktingarna, de påminner så mycket om många andra som bor här i Malmö. Men nu vet jag vilka flyktingarna är, de kommer ofta i grupp och har inte några väskor, möjligtvis plastpåsar, säger Rosmari Andersson från Frälsningsarmén.

Lätt att rykten sprids

Som tillförordnad samordnare för Frälsningsarméns arbete på tågstationen håller Rosmari Andersson fortlöpande kontakt med Migrationsverkets personal och Röda korset som också finns på plats. Alla är medvetna om att rykten lätt börjar florera och ibland blir det dessutom tydligt att agendorna ser lite olika ut.

– Vi kan inte tvinga någon att registrera sig hos Migrationsverket. Men vi uppmanar alla att göra det eftersom det innebär att de bland annat får tillgång till sjukvård, berättar Bertil Divert, flyktingsamordnare inom Frälsningsarmén.

Registrering inom ett dygn

Samtidigt händer det vid minst ett tillfälle under kvällen att Malmöbor, som inte tillhör Frälsningsarméns grupp, övertalar nyanlända flyktingar att inte följa rådet att registrera sig utan i stället erbjuder sig att skjutsa dem till något annat boende.

– Om flyktingarna inte registrerar sig inom ett dygn blir de papperslösa, säger Rosmari Andersson, som också påpekar att de svenska myndigheterna helt tappar kontrollen över vilka som har tagit sig till Sverige.

Just den här kvällen är det ett tiotal personer som går runt på tågstationen med Frälsningsarméns sköld på sina kläder. Alla kommer inte från Frälsningsarmén, men det spelar liksom inte någon roll.

– Vår pastor i Immanuelskyrkan skickade ut ett mejl med information om att det behövdes hjälp på stationen, säger Sepideh Broujerdi som tillsammans med sin mamma Tahereh finns till hands för de som behöver hjälp med tolkning på persiska.

Arabisktalande tolkar sökes

Behovet av arabisktalande tolkar är störst och Sepideh och Tahereh har det därför ganska lugnt. Men plötsligt kommer en man, som fungerar som något av samordnare på stationen, fram till gruppen från Frälsningsarmén och anklagar dem för att sprida lögner på området.

Han menar att Sepideh och Tahereh har ljugit för persisktalande flyktingar. Tonläget är högt och Bertil Divert ber att mannen ska lugna ned sig. En kvinna från Migrationsverket tillkallas också.

– Vi har bara pratat med två män, berättar Sepideh för hela gruppen.

– Vi har sagt precis det som Migrationsverket och Frälsningsarmén har sagt att vi ska säga.

När den irriterade mannen till slut förstår att det handlar om ett missförstånd ber han om ursäkt och går därifrån.

– Det är lugnt, jag visste vad vi hade sagt, säger Sepideh efteråt.

Vilka var männen som ni hjälpte med tolkningen?

– De sa att de var från Afghanistan. Vi hjälpte dem till Röda korsets vagn här utanför, en var förkyld och hade astma, den andra hade ont i sina tänder. De ville vidare till Stockholm.

Ingen långsiktig plan

Ingen vet exakt hur många flyktingar som är på väg till Malmö. På samma sätt finns det inte heller någon långsiktig plan för hur de som kommer till staden ska tas emot på stationen. Men med tanke på engagemanget bland alla frivilliga känns det inte som att de lämnar området i första taget.

– Jag tycker att det är helt fantastiskt att vara här, säger Rosmari Andersson med glädjestrålande ögon.