Christian Braw: Skurkstater och andra

En stat, som behandlar sin egen befolkning skurkaktigt, kommer att uppföra sig skurkaktigt mot andra stater.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

I sin roman ”Professor Martens avresa” låter den estniske författaren Jaan Kross en stor folkrätts­jurist formulera en viktig regel för att förstå staters agerande.

Folkrättsjuristen i romanen är en verklig person, Friedrich Fromhold von Martens (1845–1909). Han var född i Estland, som då var ryskt, och gjorde en banbrytande insats i rysk utrikespolitik och internationell rätt. Bland annat formulerade han den berömda Martens klausul. Den innebär att brott mot folkrätten, som inte finns behandlade i fördragsrätten, ska bedömas i enlighet med andan i denna.

Den regel som Jaan Kross låter Martens formulera är denna: Arten av staters agerande mot varandra kan bedömas utifrån staternas sätt att behandla sina egna befolkningar. En stat, som behandlar sin egen befolkning skurkaktigt, kommer att uppföra sig skurkaktigt mot andra stater. Därför finns det inga ”inre angelägenheter”.

När kinesiska agenter nyligen förde bort en svensk medborgare från Malaysia var det en skurkaktig handling. Men den kan endast förstås mot bakgrunden av den kinesiska statens sätt att behandla sin egen befolkning.

När nu svenska UD ska aktivera sig i fallet har man med en skurkstat att göra. Liksom vanliga bovar är den endast ute efter egen vinning eller efter att undvika egna obehag. Kan UD erbjuda något av detta blir insatsen framgångsrik, annars inte. Skurkaktiga handlingar från Kina mot andra stater är att förvänta sig också i fortsättningen.

Om regimen al-Assad skulle överleva inbördes­kriget i Syrien, så innebär det ingalunda fred i Orienten. Regimens skurkaktiga behandling av den egna befolkningen kommer att prägla även dess relationer till andra stater, i synnerhet i närområdet.

För Sveriges säkerhetspolitiska läge är denna regel klargörande. Ju mer den ryska regimen förföljer, hotar, fängslar och mördar journalister och oliktänkande, dess mer kommer skurkaktigheten också att prägla dess förhållande till Sverige.

Och omvänt – den rättvisa, som präglar regimerna i Danmark, Norge, Finland, Estland och Tyskland, ger Sverige goda grannar i närområdet.

Skulle man kunna överföra regeln till kyrkor och samfund? Då blir det så här: Den hänsyn, lyhördhet och omsorg som samfundsledningarna visar sina aktiva medlemmar, kommer de också att visa i relationen till andra samfund.

Och omvänt: Den brist på hänsyn, lyhördhet och omsorg som de visar sina aktiva medlemmar, kommer de också att visa i sina relationer till andra samfund.

Böneutrop
Kyrka och politik