Frida Park: Längtan efter svunnen skola

Det finns sådant skolan förlorat på vägen som inte borde tappats bort.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

Pendeln svänger över tid. Plötsligt återkommer märkliga klädtrender man varit lättad över att de blåst över. Men även annat, som musikstilar eller idéer, kan göra comeback. På sistone har flera skoldebattörer delat med sig av “Regler för skolungdom” från 1909 med en önskan om att återinföra ordning och reda, katederundervisning (och en och annan pekpinne).

Allt fler tröttnar på den skola som i årtionden präglats av auktoritetsförakt och elevinflytande in absurdum och vill i stället söka sig tillbaka till en tid då elever visade föräldrar, lärare och varandra större respekt. Det är väl känt att arbetsmiljön i dagens skola alltför ofta är undermålig, för att inte säga katastrofal. Lärartid som borde ha gått till undervisning ägnas alltför ofta till att skapa ordning och arbetsro. Så många som en tredjedel av eleverna på högstadiet uppger att de är störda på nästan alla lektioner.

Givetvis får det konsekvenser: stressen ökar, studieresultaten försämras och varken elever, som mår allt sämre, eller lärare, som ger upp och slutar, orkar med.

Det är alltså inte särskilt konstigt att skolfolk blir nostalgiska och vill se en återgång till en tid då skolreglerna inleds med “visa aktning och lydnad mot dina lärare och lärarinnor!” och fortsätter med att uppmana studenten att utföra allt sitt arbete “med noggrannhet” och att vara “ärlig, sanningsenlig och anständig”.

Vi vinner inget på att måla rosaskimrande porträtt av skolan i början av förra seklet. Helt säkert bestod inte elevgrupperna anno 1909 endast av äppelkindade änglar. Och bröt man mot reglerna följde konsekvenser: fram till 1958 var skolaga tillåtet i Sverige. Dit vill vi inte tillbaka. Men det finns sådant svensk skola förlorat på vägen som inte borde tappats bort.

Isak Skogstad, lärare och skoldebattör, skrev: “Med undantag från det religiösa hade ju dessa regler behövts på vilken skola som helst i dag!”

De ett sekel gamla skolreglerna, efterfrågade 2018, bygger på för 1909 års allmänhet väl kända bibelord. Bibeln och katekesen var då en given del av bildning och fostran. I dag, efter årtionden av socialdemokratins medvetna kamp för att göra sig av med kristendomens starka ställning i samhället, är det som tidigare var en osviklig grund för relationen till medmänniska och överhet bortglömt hos många eller bortviftat som oönskat. Under samma tid har respekten för lärares auktoritet och medmänniskan genomgått en oroväckande devalvering.

Skogstad, som många andra, är barn av sin tid och missar därför att det finns ett tydligt samband mellan ”det religiösa” och dessa regler. Man skulle, utan att överdriva, kunna gå så långt som att påstå att ”det religiösa”, som Skogstad ville rensa bort från skolreglerna, också är det som var förutsättningen för att de ens fungerade. Inte allt var bättre förr. Men somt var det.

Lilla Erstagården