Foto: Natanael Gindemo

Vissa predikningar peppar för stunden men i längden kännas lika substantiellt som ett snabbmatsbesök.

Jacob Rudenstrand
Gästkrönikör

Jacob Rudenstrand: Kristet kunskapslyft är nödvändigt i församlingarna

Predikningar kan kännas lika substantiellt som ett snabbmatsbesök.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyligen konstaterade NT-forskaren Richard Bauckham krasst i Dagen att ”många kristna är högutbildade, tänkande människor men stannar på söndagsskolenivå när det kommer till tron”. Flera församlingsledare kan känna igen sig i hans omdöme. Trots 1900-talets utbildningsexplosion, ligger många aktiva församlingsmedlemmar efter i den teologiska bildningen. Vad beror det på? Bauckham pekar på behovet att tänka igenom tron.

Som av en händelse firade historikern Mark Nolls banbrytande bok “The Scandal of the Evangelical Mind” 25 år i oktober. Hösten 1995 slog den ner som en bomb i den evangeliska kristenheten. Noll undrade hur det kom sig att amerikanska kristna nått så stor framgång när det gällde församlingsarbete, men så lite på det intellektuella området? Enligt honom hade man betonat upplevelser och känslorna på bekostnad av förståndet. ”Skandalen med det evangeliska tankesättet är att det inte finns mycket av ett evangeliskt tankesätt”, inledde han boken. Ouch!

Mycket har hänt sedan dess. Samtidigt måste vi vara självkritiska: Mark Nolls diagnos kan gälla även oss svenskar. Inte sällan har unga kristna fått höra att de inte ska tänka så mycket – bara tro. Eller att det är viktigare med aktivism än teologisk reflektion. Och att analys är oandligt.

I stora drag går detta tillbaka till Tro och vetande-debatten som Ingmar Hedenius initierade för 70 år sedan. Kristna reagerade då på två felaktiga sätt.

Ledande teologer anpassade sig, vilket resulterade i liberalteologins förnekande av uppenbarelsen och det övernaturliga. Andra, som ville förbli bibeltrogna, isolerade sig från akademin och vetenskapen. Denna inställning har i sin tur reproducerat sig själv, inte minst via ett utbildningssystem som präglats av en ateistisk norm där kristna elever inte sällan tvingas försvara sig.

Även förkunnelsen i många av våra kyrkor kan ha spelat en roll. Vana kyrkobesökare lär känna igen hur vissa anekdotfyllda och tematiska predikningar kan peppa för stunden men i längden kännas ungefär lika substantiellt som ett snabbmatsbesök. I vår individualistiska tid tenderar vi att efterfråga livscoachande budskap med fokus på det egna livsprojektet. Sådant kan lätt skapa curlade kristna.

Varför inte i advent och jul fokusera på de stora historiska och teologiska frågorna? Är julevangeliet bara en fin saga eller verklig historia? Vilken betydelse har inkarnationen – att Gud blev människa? Vad innebär det för människans hopp i en mörk värld att Gud älskade världen och sände sin enfödde son?

Läs mer Richard Bauckham: Vuxna kristna är kvar på söndagsskolenivå

HBTQ-tavlan