Josefin Holmström: Vad är sanning?

Det kan vara olustigt att tala om rätt och fel, särskilt när världen redan är så splittrad som den är.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

”Vad är sanning?” frågade sig Pontius Pilatus en gång för länge sedan. Det är en i allra högsta grad relevant fråga i en tid då mycket tycks vara relativt. Vad är sanning, och är sanningen en eller flera? Och hur förhåller sig den kristne till sanningen – kan han verkligen påstå att just det han tror på är den yttersta sanningen, eller nöjer han sig med att det är sant för just honom? Det kan vara olustigt att tala om rätt och fel, särskilt när världen redan är så splittrad som den är. Ändå kan vi som kristna inte undkomma det absoluta sanningsanspråk Jesus gör.

Under julen blåste en debatt om den kristna läran upp i sociala medier. Svenska kyrkan i Västerås publicerade en födelseannons som välkomnade Jesusbarnet till världen, där Jesus benämndes som ”hen” i stället för ”han”. Domprost Susann Senter förklarade att kyrkans anställda haft två fortbildningsdagar om likabehandling, och de nya tankar de prövade där mynnade ut i hen-experimentet. ”Det viktiga med det lilla barnet som föds i krubban är inte könet”, skrev Senter i ett svar till sina kritiker, publicerat på Svenska kyrkans hemsida. ”I teologin så är Jesu kön inte det centrala. Där är Jesu relation till Gud det viktiga.” Och det låter ju slagkraftigt, men det missar målet. För den efterlängtade Messias, frälsaren vars ankomst utlovas redan i Gamla testamentet, ja faktiskt redan i Första Mosebok 3:15 (”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa ditt huvud…”), är ju just en son. Här uppstår ett slags teologisk blotta som är bekymrande.

Det är därför upprördheten kring ”hen-Jesus” inte är en pseudodiskussion. Den låter oss tvärtom fundera kring kyrkans roll och självbild. En del präster i Svenska kyrkan menar att det är bra att vara nyfiken och utforskande, att ge nya perspektiv på Jesus. Andra förstår i stället sin roll som förvaltare av Guds uppenbarelse. De blir då lärare och herde för flocken och blir delvis ansvariga för att fåren inte lockas av irrläror. Det verkar vara så Paulus uppfattade sin roll i församlingen.

Redan den tidiga kyrkan kämpade mot de som ville göra Jesus till någon han inte var – därav Bibelns många varningar om falska läror. När Jakob skriver till de som undervisar att de ”får en strängare dom” är det allvarliga ord som vi alla måste ta till oss – särskilt de som har ansvar för en församling.

Debatt