Moral kontra religiositet

Människan är sammansatt och inte sällan motsägelsefull. Det finns en föreställning om att hög moral kräver låg religiositet.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

Orsakerna bakom den komplexa svenska religiositeten diskuterar professor David Thurfjell i sin bok Det gudlösa folket (2015). Genom intressanta och djuplodade resonemang konstaterar han att svenskar är mer religiösa än vad de vill erkänna.

David Thurfjells bok är delvis baserad på Ann af Beuréns avhandlingen Living Simultaneity; On religion among semi-secular Swedes (2015) som är en fallstudie med ambitionen att granska den religiösa självbilden hos svenskar.

Motståndet mot att kalla sitt existentiella sökande eller sin andlighet för just religion härleder Thurfjell, delvis till det lutherska arvets motstånd mot tomma ritualer eller meningslösa gärningar. Det är genom tron och tron allena som frälsning uppnås. Därtill kommer upplevelsen av att det skulle finnas en motsägelse mellan att vara upplyst och att vara troende­. Med flera exempel visar han hur till och med präster i Svenska kyrkan kan uppleva att ordet religion eller religiösa uttryck är besvärande eller renat av pinsamma.

Frågan som naturligtvis infinner sig är hur religion ska definieras och om det existentiella sökandet eller den andlighet som många identifierar sig med kan kallas för religion. Att religion inte behöver ha med Gud att göra borde alla vara överens om som anser att buddhism är en religion. I sina böcker Lived Religion (2008) eller Religion the Social Context (2002) tydliggör dessutom professor Meredith B Mcguires hur vardagen inte sällan hos många fylls med andlighet och existentiella frågor som är religiösa enligt alla definitioner men som ofta kallas för något annat.

Därtill pekar Thurfjell på paradoxen att ta avstånd från tomma religiösa ritualer och samtidigt vilja gifta sig i kyrkan för att det är en fin tradition och ritual. Motståndet mot Gud och ritualer är enligt Thurfjell en av orsakerna till varför så många i Sverige upplever buddhism så positivt. Naturligtvis har det inget att göra med en faktisk kunskap om vad buddhism står för. Inte heller ska man förvänta­ sig att de som fascineras av buddhism känner till hur muslimer för närvarande mördas och förföljs av buddhister i Burma. Snarare är fascinationen av buddhism byggd på en förställning skapad utifrån det människor söker. Det i sig är inget ovanligt fenomen. Men det är också den typen av föreställningar snarare än kunskaper som exempelvis är orsaken till att islam döms ut.

Övertygelsen om den egna moraliska överlägsenheten och det lutherska arvets betydelse för uppfattningen om ritualer och traditioner har kavlat fram en ny övertygelse som i många avseenden är religiös utan att vilja erkänna det.

Egentligen är varken komplexitet och motsägelser något att förundras över. Människan är sammansatt och inte sällan motsägelsefull. I någon mening är det också vad som gör oss sårbara. Men i den svenska självbilden tycks det finnas en föreställning om att hög moral kräver låg religiositet.

Eli Göndör,

fil dr i religions­historia