Nationalskatt måste räddas

Vilket ofött barn som helst kan vara en blivande Augustinus, Einstein eller Mozart.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor

I en av sina noveller berättar Jaan Kross om en student i Tartu sommaren 1940. Kriget mellan Sovjet och Tyskland har ännu inte brutit ut, men Estland är ockuperat av kommunisterna. Deportationerna och utrensningarna är i full gång. Vid universitetet finns en rikt begåvad ung student. Hans kamrater inser att han med sin begåvning är en nationalskatt, en tillgång för hela Estland. Han måste räddas till Estlands framtid.

Sovjet levererar ännu olja till tyskarna, som sedan säljer den vidare till Finland. Transporterna går över Estland. Studenterna räknar ut att alla oljetankarna inte är fyllda. De smugglar in sin kamrat i en halvfylld tankvagn och hoppas att han ska klara sig till Finland. Men han omtöcknas av ångorna och omkommer.

Jaan Kross fick en gång frågan om bakgrunden till denna berättelse. Han talade då om att den har en verklig bakgrund. Den begåvade studenten fanns verkligen, men Jaan Kross och de andra lyckades smuggla över honom till Finland. Där gick han in i Brödrabataljonen – det förband, som satts upp av ingermanländare och estländare. Han stupade i det väldiga och ödesmättade slaget vid Tali Ihantala, där Finlands frihet räddades till priset av oerhörda förluster. Under ett besök i Finland uppsökte Jaan Kross hans grav.

Berättelsen om den begåvade studenten, som kamraterna ville rädda till Estlands framtid, har mycket att lära oss i dag. De högt begåvade är en nationaltillgång, en gåva och en skatt, som vi alla har ansvar för att skydda och hjälpa fram. De unika begåvningarna kan komma fram i vilka sociala sammanhang som helst. Vilket ofött barn som helst kan vara en blivande Augustinus, Einstein eller Mozart. Lösningen till cancerns gåta kan ha funnits som en möjlighet hos något av de ofödda barn, som aborterats i Sverige sedan den nuvarande lagen infördes. Det rör sig nu om över en miljon förlorade liv.

Men även de som får födas är en spröd möjlighet. Ivar Lo-Johansson berättar i romanen Geniet om hur en sådan begåvning kan gå under i en oförstående omgivning.

Det är inte lätt att vara mycket högt begåvad. Det innebär att man förstår sådant som andra inte förstår, minns det som andra inte minns, kommer på lösningar som andra inte anar, kan skapa möjligheter där andra bara ser spärrar. Av det blir man ensam och oförstådd. Det måste finnas en omgivning, som förstår det unika hos dem, skyddar dem, hjälper dem fram och får dem att inse sina möjligheter. Just de, som har dessa gåvor, måste räddas till framtiden.

Tänk, om det funnits någon i Finland, som sagt till den estniske studenten: ”Just du ska inte gå in i Brödrabataljonen.” Sådana som han är nationaltillgångar, nationalskatter, ja, mer än så – tillgångar för hela mänskligheten.