Påvens pilgrimsresa till Auschwitz

Över ett tusen journalister från hela världen och ett trettiotal tv-bolag följde påven Benedikt XVI då han besökte koncentrations- och förintelselägren Auschwitz-Birkenau i söndags. Besöket avslutade hans allra första pilgrimsresa – en fyra dagar lång färd i sin ”älskade företrädares”, polacken Johannes Paulus II:s fotspår.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor Tystnaden var bedövande när den tyskättade påven Benedikt XVI passerade porten till Auschwitz. Han gick ensam, först ett tiotal meter efter honom kom det medföljande prästerskapet. Endast fotstegen hördes under den långa vandringen utmed ”Dödens väg” till Auschwitz utkant och dess ökända Paviljong 11, ”Dödens barack”.Det var där som den numera helgonförklarade franciskanerfadern och lägerfången, Maksymilian Kolbe, dog av svält för precis 65 år sedan. Och det var där som närmare 20 000 ”besvärliga” fångar arkebuserades vid en mur. Samma mur, där påven nu mötte 32 överlevande lägerfångar, tog i hand, strök över kinden och bytte några tysta ord.En tysk påveHela världen hade väntat i spänning på detta ögonblick, då en tysk påve, för att låna uttrycket från israelisk press, ”skulle ställa sig över den av tyskar grävda graven”. Och trots att det inte var hans första besök i lägret, var han väl medveten om dess enorma symboliska värde. Efter att i nästan fyra dagar ha pratat och predikat endast på italienska och polska, var de första orden från honom i Auschwitz-Birkenau – på tyska. En bön om försoning, fred och frid, som avslutade en rad böner framförda på olika språk, däribland en blodisande kaddish.”Det finns inga ord”– Jag är här som Johannes Paulus efterträdare och som den tyska nationens son, sa han senare, vid en minnesceremoni i Birkenau.– På ett ställe som det här finns det inga ord. Och i den förskräckliga tystnaden ropar hjärtat till Gud: Herre, varför teg Du? Varför tillät Du? sa han och fortsatte att hitlerregimens bestialiska brott mot mänskligheten var frukten av att människan satte sig själv i Guds ställe.– Genom att förinta Israel ville Tredje Rikets ledning i själva verket utrota kristen tro och ersätta den med en tro på den starka människans herravälde.Ett skyfall vräkte nerHan talade om utplåningen av polacker och romer som skulle utrotas därför att de var annorlunda och inte passade in i nyttoideologin, och om de tyska oppositionella och kristna som fick sätta livet till därför att de sågs som ”samhällets avskum”, allt medan regnet sakta föll över platsen.Mitt under besöket förvandlades det till ett skyfall, för att ögonblicket senare upphöra, och tillsammans med det återvändande ljuset skapa en perfekt regnbåge.– Den här regnbågen måste vara tecknet på Guds förening med människan, sa en rörd präst till pressupp-bådet.Han var inte den enda som rördes till tårar under Benedikt XVI:s fyra dagar långa pilgrimsresa genom Polen. Och den kompakta sorgetystnaden i Auschwitz stod i bjärt kontrast till de högljudda massmöten resan gav upphov till. Hundratusentals människor slöt upp, var påven än befann sig: i Warszawa, Kaków eller Wadowice.Utanför Mariasanktuariet i Czestochowa hann han bara säga:– I fadern och sonen…, för att avbrytas av applåder och lyckliga rop från de 300 000 samlade, som inom loppet av några sekunder började skandera: ”Leve påven!”.Scenerna kändes igen från Johannes Paulus II:s pilgrimsresor till hemlandet. Fast nu gällde de en påve som är tysk. Förvånande, kan tyckas för många, då Polens relationer med Tyskland fortfarande är stundtals frostiga. Men enligt opinionsundersökningar spelar det för polacken i gemen inte så stor roll var påven vuxit upp. Stor roll spelar däremot att han uppmanar unga till att ”bygga sitt hus på hälleberget för att det ska hålla för livets hårda vindar”. Och att han i sina predikningar tar strid mot aggression och för lugn, tålamod och ihärdighet i tron.”Vi älskar dig”Nu, när påven åter är i Rom, står det klart att polackerna har tagit Benedikt till sina hjärtan med samma iver som de älskade hans företrädare.Därför har ”Vi älskar dig!”, ”Stanna hos oss!” och ”Ja, må han leva” skanderats och sjungits av miljontals halsar. Och ”Jan Pawel II” har ersatts av ”Benedetto”.Fotnot: Kaddish är den judiska bönen för de döda.