Se nyanserna

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Krönikor


När jag möter en ny människa skapar jag mig snabbt en bild av vem denne är. Det sker intuitivt och utan större tankemöda. Det är naturligtvis helt nödvändigt att läsa av sin omgivning. Vi värderar för att veta om det vi möter är något farligt eller inte. Samtidigt finns det en betydande risk i att jag fäster för stor vikt vid de första intrycken. Första intryck är just bara första intryck. Som dessutom säger lika mycket om mig själv som det gör om den jag möter. Risken att jag begränsar den jag möter och själv går miste om något som skulle fördjupa och berika mitt liv är betydande.

Jag riskerar att gå miste om det vackra som finns att upptäcka i nyanserna. Vad är det som gör att någon kan gå helt upp i så vitt skilda saker som tour de France, curling, hundar eller kaffe? Man har stannat till, tillräckligt länge för att börja urskilja nyanserna. Det är skillnad på kaffe och kaffe, hund och hund.


Johannes döparen står i Jordan och döper människor. Dopet är ett tecken på att man lämnar något efter sig och går mot något nytt. Som en av de många stiger Jesus ner i vattnet för att döpas. Händelsen beskrivs krasst. Jesus döptes i Jordan av Johannes. Den som snabbt läser av vad som sker och stannar med de första intrycken, får inte ut mycket mer än så av det som sker.

Men den som stannar upp, tillräckligt länge, vinner fler nyanser. När Johannes reser Jesus ur vattnet händer det märkliga. Himlen öppnar sig. Anden kommer ner över Jesus, som en duva, och en röst hörs från öppen himmel: Du är min älskade son, du är min utvalde.


Om vi förflyttar oss i tanken, till strandkanten. Om vi blir en av dem som stannar till när Jesus döps, som gav dramat lite tid, vad var vi då med om? Det som inte är möjligt för människor att se, har vi just sett. Genom Jesus ser vi Gud. Du hör rösten från öppen himmel som bekräftar och utgjuter kärlek, du ser en ny närvaro i duvan och en människa mitt bland alla människor. Du ser relationer och samspel i Gudsgemenskapen, Fader, Son och Ande.

Vill du få fatt i ett rikare och djupare liv så finns inget bättre råd att ge än att stanna upp inför de nyanser som finns i och genom Jesus Kristus. Nöj dig inte med några första intryck, skapa dig inte en bild allt för snabbt och framför allt låt inte dina första intryck stå i vägen. Kom ihåg att de också säger mycket om dig själv. Att ge rum för nyanserna är inget som går av sig själv. Det tar tid och vilja.


Har du någon gång flyttat från den plats och miljö där du vuxit upp och sedan återvänt, så är det ofta som att stiga in i en teater. Tiden backas tillbaka och alla kliver i förväntade roller. Man tilldelar varandra roller man inte längre är bekväm i och inte känner igen sig i. Allt blir som det en gång var.

Den sortens förhållanden förblir skådespel och med tiden dör de ut, om de inte ändras. Om inte någon delar med sig av sina många nyanser, som inte kommer fram i det förutsägbara spelet.

Om du vuxit upp med kristen tro men inte längre är personligt engagerad, så kan återvändandet till tro, gudstjänster och församlingsmiljöer upplevas som att stiga in i ett liknande skådespel. Stig inte in i det, ta inte din givna roll i det stycket. Var den du är nu. Närma dig Jesus och gemenskapen i församlingen med de nyanser som nu är ditt liv. Det är då det händer något emellan oss. Du blir själv öppen och du öppnar upp de sammanhang som du stiger in i.

Ge Jesus dina nyanser och du får hans.

Första söndagen efter trettondedagenTema: Jesu dopGamla testamentet: Jesaja 43:1-4Epistel: Apostlagärningarna 8:14-17Evangelietext: Markus evangelium 1:9-11Psaltaren: Psalm 89:20-29