Krönikor

Utan koll på räkenskaperna kan församlingen överraskas - åt olika håll

Joakim Hagerius, opinionsredaktör på Dagen och tidigare mångårig församlingspastor, skriver om hur man som lokal församling bör ta ansvar för den ekonomiska verkligheten.

EFS "hittade" 13 miljoner kronor på kontot rapporterade Dagen i veckan. Hur är det möjligt att så mycket pengar kan försvinna och sedan bli upphittade? I det här fallet är det inte så konstigt. Det handlar om avsättningar till framtida pensioner. Hur mycket som behöver avsättas för ändamålet är en uppskattning baserat på framtida utbetalningar och vilka marginaler som behövs för att garantera löften som är utfästa.

När den nya ekonomichefen vände på alla stenar i räkenskaperna upptäckte han att marginalerna blivit väl stora och föreslår därför att 13 miljoner förs över från pensionskontot och återförs till egna kapitalet.

Vad berättelsen illustrerar är att det går att läsa ut mycket av en balansräkning, för den som kan. Att ha grundläggande förståelse för och kunna läsa en resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys behöver alla som sitter i en styrelse eller är föredragande och ansvariga för verksamhetens förvaltning och utveckling.

Det räcker inte att luta sig blint på en aldrig så skicklig föreningenskassör. Ansvaret är kollektivt.

Räkenskaperna är heller inget annat än verksamheten klädd i siffror. Och har man inte kontroll på siffrorna kan det snart överraska och påverka församlingens möjligheter att gestalta kristen tro som man vill och hade planerat. Det är inte alltid som överraskningen blir positiv och ger extra miljoner att satsa offensivt. Det är oftare tvärtom.

Även den som är pastor och primärt anställd för att utveckla verksamhet: att predika och leda församlingen i bön och mission, behöver grundläggande ekonomiska färdigheter. När en predikant talar om ekonomi och givande behövs utöver den bibliska grunden också kunskap om de egna räkenskaperna för trovärdighets skull.

Min erfarenhet är att denna kunskap inte alltid finns, att pastorsutbildningar inte tillräckligt integrerar detta i de praktiskt teologiska kurserna. Så som det borde göras.

I frikyrkan finns inte heller en motsvarande kyrkoherdeutbildning som i Svenska kyrkan. Inte heller har alla förtroendevalde i styrelsen ekonomisk bildning.

Så för att skapa en engagerad styrelse som kollektivt bär ansvaret för både verksamhet och siffror kan det vara bra att starta upp ett nytt styrelseår med en enkel ekonomiutbildning för förtroendevalda i församlingen.

Joakim Hagerius,
opinionsredaktör på Dagen efter 20 års erfarenhet som pastor och församlingsföreståndare

PS 1. Mer information om prenumerationsformen hittar ni på dagen.se/forsamling. Frågor angående prenumerationen, hur ni ska kunna logga in på Dagen.se för att kunna läsa allt innehåll och liknande - kontakta Dagen Kundcenter på 08-619 24 20 eller info@dagen.se

PS 2. Ni som är församlingsprenumeranter kan registrera upp till fem personer som ni vill ska få DagenFörsamlings nyhetsbrev. Gör det på dagen.se/df

Fler artiklar för dig