Krönikor

Carl-Henric Jaktlund: Vem lyssnar på predikan?

Skillnaden på människor är inte så stor som man kan tro.

Den kyrka som talar lättbegripligt men inte ytligt kan bli såväl intressant som relevant för både kristna och icke-kristna.

—   Carl-Henric Jaktlund

'Vem riktar du dig till när du förkunnar?' Jag minns att frågan ställdes ganska exakt så till Erwin McManus när han var på besök i Filadelfiaförsamlingen Stockholm och mötte en relativt stor grupp svenska pastorer. Erwin såg undrande ut; vad menades? "Jo", förtydligade den svenske pastorn, "med tanke på det du berättade om församlingen Mosaic som du leder i Los Angeles, att det kommer mycket folk som redan är kristna men också många som har en helt annan tro. Då funderar jag på vilka av dessa du vänder dig till när du talar, de kristna eller de icke-kristna?". Den amerikanske pastorn lyfte på ögonbrynen, som för att övertydligt markera sin förvåning inför den beskrivna problematiken, och meddelade sitt svar: "Ingen av grupperna, jag predikar för människor."

Jag minns inget annat från det där Erwin McManus-besöket, men det ögonblicket dröjer sig kvar. Det ligger i bakhuvudet, eller kanske snarare - ifall det hade varit ett existerande ord - i ’framhjärtat’. Som en påminnelse kring den kommunikation som är min att förvalta.

Läs mer: Carl-Henric Jaktlund: Bonos kritik påminner kyrkan om dess uppdrag

Runt detta finns lite olika skolor. Somliga lutar åt att förkunnelsen i en församlings huvudgudstjänst är utåtriktad, ett ständigt uttryck för missionsbefallningen. Andra betonar det motsatta, att det är församlingen, de redan troende, som förkunnaren ska ha i åtanke. Förenklat: En bb-sal eller en uppfostringsplats.

Båda dessa perspektiv är begripliga, det går att argumentera för såväl det ena som för det andra och jag tänker att båda kan fungera väl så länge man kompletterar sin huvudsakliga riktning med det motsatta, det vill säga: Är huvudgudstjänstens fokus utåtriktat så bör någon mer form av inåtriktad fördjupning av lärjungatränande karaktär läggas till; är huvudgudstjänstens fokus inåtriktat är det viktigt att komplettera med någon form av utåtriktade satsningar. Jesus sa ju såväl ”Kom” som ”Gå”, båda dessa riktningar hör hemma i en kristen församling.

Men tänk om de faktiskt även går att hålla ihop, i alla fall till stor del? Att ta sikte på att tala till män­niskor mer än olika kategorier, för skillnaden är inte så enorm som man kan ta tro. Min övertygelse är att den kyrka och de förkunnare som riktar in sig på att tala lättbegripligt men inte ytligt kommer att kunna vara såväl intressant som relevant för både kristna och icke-kristna.

För människor, helt enkelt.

Läs även: Carl-Henric Jaktlund: Högerextrema ville sätta en yxa i mig

Utmaningen är ju i grunden nämligen densamma för oss alla: Vi behöver få hjälp att förstå vem Gud egentligen är och vem jag som människa är i förhållande till honom, därtill vägledning kring livets val i stort och smått - hur ser ett sunt förhållande till pengar ut, hur är jag en bra partner och förälder, hur ska jag hantera det onda och svåra som drabbar mig? De frågorna är gemensamma, tar man sikte på dem utifrån Bibelns svar så når man brett med budskapet om en smal väg.

Läs också: Malin Aronssons färd mot ett nytt sätt att läsa Bibeln

Fler artiklar för dig