Kulturpanelen: Påvar, parasiter och efterlängtade comebacker

Daniel Wistrand, redaktör

Läst: Kristina Lindhs texter i Svenska Dagbladet

Det finns en ton i Kristina Lindhs intervjuer som jag uppskattar oerhört mycket. Ett fönster mot det existent­iella står ständigt på glänt i hennes texter. Med bred kunskap om tro och andlighet författar den tidigare redak­tören för tidskriften Amos vackra porträtt utan att någonsin skriva läsaren på näsan. Hennes intervjuer med artisten Jonathan Johansson samt med tidigare Knutbypastorn Peter Gembäck är goda exempel på just denna fingertoppskänsla.

Sett: "Two popes"

Många har tipsat mig om denna lågmälda och vackra film om det historiska påveskiftet mellan Benedictus XVI och Fransiskus för några år sedan. Självklart är mycket säkert påhittat och tillrättalagt kring Joseph Ratzingers och Jorge Mario Bergoglios möten i filmen. Men samtalen mellan de två männen och den vänskap som växer fram dem emellan karaktäriserar en ständigt aktuell diskussion om relationen mellan förnyelse och förvaltarskap. Intressant, vackert och välspelat.

Läs också The two popes sevärd för alla som intresserar sig för kyrkans roll i världen

Hört: P3 Dokumentärs serie "Terrorsyskonen och IS"

I en fem delars radiodokumentär får vi följa tre Göteborgssyskon som radikaliseras och ansluter sig till IS. Det är skrämmande, smärtsam och viktig journalistik, som inte bara banaliserar och demoniserar utan anstränger­ sig för att sätta berättelsen i ett större sammanhang.

I februari ser jag fram emot: Per-Erik Hallins nya singel "Essence of love"

I en tidig svensk souldänga sjöng Per Erik Hallin om hur den som väntar på något gott vinner i längden. Först nu börjar jag förstå hur rätt han hade. För visst är vi många som i årtionden väntat på ny musik från den svenska gospelkungen. Att singelsläppet ”Essence of love” är efterlängtat är 2020-talets hittills största under- statement.

Malina Abrahamsson, kulturreporter

Läst: "Rötter och krona" av Ylva Eggehorn (Verbum)

I år heter ärkebiskopens fastebok ”Rötter och krona” och är skriven av Ylva Eggehorn. Hon blandar prosa och poesi­ och skriver tankeväckande om träd – sådana hon själv mött och sådana hon läst om i Bibeln. Jag blir inspirerad och stärkt, påmind både om Guds förunderliga skapelse och om Ylva Eggehorns kreativa och stilistiska förmåga.

Läs också Ylva Eggehorn: Jesus är min bundsförvant

Sett: Filmen "Shoplifters"

Äntligen fick jag möjlighet att se den japanska drama­filmen ”Shoplifters”, som handlar om en kriminell familj med många hemligheter, och som 2018 vann Guldpalmen­ i Cannes. Det är en lågmält berättad och fotografiskt snygg historia med utmärkt skådespeleri som väcker tankar­ om utsatthet och familjeband. Rekommenderar den till alla som gillar stillsamma och gåtfulla filmer.

Hört: Podcasten "On Being" med Krista Tippett

Podcasten ”On Being” med den prisbelönta, amerikanska journalisten Krista Tippett har funnits i flera år men först nu har jag börjat lyssna. Det är jag glad för! Nu bota­niserar jag i hemsidans bibliotek och väljer bland avsnitt om tro, vetenskap och konst. Samtliga rör livets stora frågor: Vad innebär det att vara människa? Hur ska vi leva? Och hur ska vi behandla varandra? Gästerna är alltid välartikulerade och intressanta och Krista Tippett är en strålande värd.

I februari ser jag fram emot: Filmerna "Unga kvinnor" och "Parasit"

Med två små barn hemma är biokväll en lyx, men nu går det så många bra filmer på bio att jag verkligen ska för­söka komma iväg. Framför allt är jag sugen på ”Unga kvinnor” av min favoritregissör Greta Gerwig (bilden) och den hyllade, sydkoreanska ”Parasit”.

Urban Thoms, kulturredaktör

Läst: "Källsprång" av Lina Wallinder (Aftonsång Förlag)

I kärnfulla strofer och talande illustrationer fångar bokdebuterande Lina Wallinder känslan av att hamna på livets­ botten. Men även vägen upp till ytan. En tröstebok. Kanske rent av en terapibok. Berörande vacker. Jag anar att de flesta av oss har någon i vår närhet som skulle må bra av få den satt i sina händer.

Sett: Sydkoreanska filmen "Parasit"

Denna svarta komedi liknar inget annat jag sett tidigare. Ki-teak och hans familj är arbetslös men streetsmart. Med försåtlig list nästlar de sig in som tjänstefolk i en snuskigt rik familj som älskar det glammiga livet. Ärligt talat är det lite svårt att veta var man ska ha sina sympatier och från att inledningsvis vara hyfsat förutsägbart kastas man som tittare in i en centrifug av oväntade händelser. ”Parasit” fick Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes och är tippad som en av Oscarsfavoriterna.

Hört: Tre Grammyvinnare

Den årliga Grammygalan blir en nyttig påminnare om att ”lyssna ikapp sig”. Tre låtar gjorde särskilt intryck bland årets vinnare i mina favoritgenrer: ”Where I come from” med Patty Griffin (Best folk album), ”Bring my flowers now” med Tanya Tucker (Best country song) och ”Saint Honesty” med Sara Barielles (Best American root performance). Lyssningen bara förstärker känslan jag länge burit på, att ju mer jag lyssnar på musik, desto viktigare blir texten. Nån mer som känner igen sig i det?

I februari ser jag fram emot: Jonathan Johanssons nya album

Fyra års albumtystnad från Jonathan Johansson är äntligen över. Den här gången har poppoeten med den skarpa pennan utlovat en platta som handlar om både gudstro och terrordådet på Drottninggatan. ”Scirocco” heter albumet och första singeln ”7 april” är redan ute och handlar om nämnda attack. Förväntningarna är inte mindre efter att ha lyssnat.

Läs också Jonathan Johanssons skiva är mer politisk än andlig