Långsam läsning med Lönnebo

Martin Lönnebo
"Enhetens språk"
(Silentium Skrifter)

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Bokförlaget Silentium Skrifter ger ut litteratur född ur öknens spiritualitet, nedskriven av såväl 300-talstänkare som samtida teologer. I ”Enhetens språk” är det biskop emeritus Martin Lönnebo som vi får lyssna till. För 44 år sedan publicerades hans bok ”Religionens fem språk” och det är denna boks sista kapitel som nu fått en egen utgivning i ”Enhetens språk”, vilket fungerar förvånansvärt bra.

Den som har hört Martin Lönnebo tala kan lätt höra hans mjuka västerbottniska och milda tilltal under läsningen av ”Enhetens språk”. Men mild är inte detsamma som mjäkig. Lönnebo vågar kritisera, såväl kyrkan som den omgivande kulturen, och gång på gång utmanar han läsaren. Men inte på ett sätt som gör en nedslagen utan på ett sätt som väcker längtan efter förändring och fördjupning.

I förordet skriver Lönnebo att modernitetens största förlust är att den har förlorat djupdimensionen och att det är på djupet vi finner enhet, inte i den oroliga och speglande ytan. Den meningen gestaltar inte bara Lönnebos träffsäkra bildspråk utan beskriver också hur författaren inte räds att gå på djupet. ”Enhetens språk” kräver därför långsam läsning, vilket förstärks av att den fysiska boken är bunden på ett sätt som gör att man behöver sprätta upp sidorna för att kunna läsa.

Ett bärande tema är hur vi människor så lätt splittrar det som är tänkt att vara förenat – andligt och världsligt, kropp och själ, individ och kollektiv, ord och handling, upplevelse och analys. Lönnebo skriver om handlingen, kulten, erfarenheten och läran som vägar till enhet och även om boken saknar handfasta råd ger den gott om tankestoff för fortsatt reflektion.

Nyhem och Torp
Premium
Foto: Agnes Öjfelth
Debatt
Foto: TOMASONEBORG/SvD/SCANPIX