Kyrkor i Halmstad blir av med bidragen från kommun

Från och med årsskiftet har Halmstad kommun beslutat att inte ge bidrag till religiös aktivitet. Kyrkor i staden har opponerat sig, men det här är en lösning som allt fler kommuner väljer.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

”Föreningar kan ej söka bidrag för religiös eller partipolitisk verksamhet.”

Paragraf fem är ny för i år, då Halmstad ger ut sin folder för föreningsbidrag. Och det innebär konkret att flera trossamfund blir av med sina bidrag.

Beslutet är fattat av kommunens politiker, och Lars Püss är ordförande i Teknik- och Fritidsnämnden som hanterat frågan.

– Vår utgångspunkt när vi ger bidrag till föreningar är att om en aktivitet ska vara bidragsberättigad så ska den också vara öppen för alla, säger han till Dagen.

– Vi har dessutom slagit fast att aktiviteter vars huvudsakliga syfte är av politisk eller religiös karaktär inte är bidragsberättigade.

Därmed stryper kommunen de bidrag som betalas ut till stöd för att religiösa organisationer ska kunna bedriva sin verksamhet.

Läs också: Nämnden för statligt stöd för trossamfund uppmanar kommuner att satsa på trossamfunden

Inte totalstopp

Beslutet innebär dock inte ett totalstopp för religiösa samfund att ta emot bidrag av kommunen. Om de anordnar aktiviteter som inte har någon religiös karaktär går det fortfarande att söka bidrag, även om det är en kyrka som står bakom.

– Det är inte organisationen som exkluderas utan aktiviteten, menar Lars Püss. 

Kommunens beslut påverkar stadens kyrkor på lite olika sätt.

Förlorar 30 000 kronor

Kornhillskyrkan, som tillhör EFS, går exempelvis miste om cirka 30 000 kronor i bidrag. Pengar som framförallt är viktiga då kyrkan har stora lokalkostnader.

– Vi ska gå vidare och gå till kommunen och överklaga från Ekumeniska rådet, säger Per-Eive Berndtsson, präst i Kornhillskyrkan.

Han har bland annat skrivit en debattartikel i Hallands-Posten där han kritiserar kommunens beslut och menar att religiösa föreningar, i all sin brokighet, borde ses som något positivt som bör stödjas.

Han tror att bakom beslutet ligger en rädsla för att stödja religiös extremism, framförallt muslimsk. Men att det utifrån en sådan rädsla inte går att dra alla religiösa samfund över en kam.

– Vi reagerar av två orsaker. Dels att vi får mindre pengar, dels hur kommunen behandlar kristna organisationer, säger Per-Eive Berndtsson.

Han säger att kyrkorna i staden samverkar med kommunen om ett nattcafé, som har en profilerad kristen verksamhet och som stöds ekonomiskt av kommunen.

– Det är konstigt att här har kommunen fullt förtroende för kyrkorna, men när det kommer till annan verksamhet har man det inte.

Alla kyrkor drabbas inte

Men alla kyrkor drabbas inte av kommunens beslut. I Pingstkyrkan betyder omsvängningen i bidragsreglerna ingenting.

– Det slår inte mot oss eftersom vi redan förra året beslutade om att inte ta emot några bidrag, säger Kjell Grimsbo, ordförande i församlingen.

Han berättar att anledningen är att de inte vill lämna ut personuppgifter på deltagare i barn- och ungdomsverksamheten, eftersom det kan finnas de som har skyddad identitet.

Inte så mycket

– Dessutom var det inte så mycket bidrag heller, det kan röra sig om mellan tio till tjugo tusen kronor, så vi avstod.

Det som också vägt in är att kyrkan vill kunna agera oberoende, och därmed tackat nej till kommunala bidrag av principiella skäl.

Utredning av bidrag till samfund

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över statens stöd till trossamfund.

Utredningen leds av Ulf Bjereld, och ska lämnas över till ansvarig minister, Alice Bah Kuhnke, i början av 2018.

I direktiven står det att man ska respektera jämställdhet och demokrati för att få ta emot bidrag.

Resultatet kan även påverka hur kommuner hanterar sina bidrag till trossamfund.