Läs hela intervjun med Jimmie Åkesson

- Den som inte kan svenska kanske inte ska rösta i det svenska valet.
Det säger Sverigedemokraternas partiledare bland annat i den här intervjun, som berör Gud, muslimer, invandringskostnader, svenskhet, med mera.
Intervjun ingår i de artiklar vi publicerar om Sverigedemokraternas första tid i riksdagen. Men här få du som läsare en chans att läsa hela samtalet mellan Jimmie Åkesson och Dagens reportrar Haore Sulaiman och Hasse Boström.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Hasse: Muslimsk och kristen invandring har det varit en diskussion om. Hur stor kristen invandring kan du tänka dig acceptera?

- Vi gör väl ingen åtskillnad egentligen på religion, det är svårt att göra en sådan.

Hasse. Ser du någon skillnad mellan muslimsk invandring och kristen invandring?

- Det beror på från vilket land det är. Är det från Danmark är det väl rimligen en viss skillnad. Och det finns säkert skillnader annars med. Men det man kunnat se när det gäller till exempel kristna invandrare från Mellanöstern som grupp, så har de en tendens att segregera sig på vissa städer och i vissa stadsdelar, så i den kontexten är det ingen större skillnad. Jag tror inte att det är så mycket lättare att assimilera dem bara för att de är kristna.

Haore: Men du säger i en videosnutt på Internet när du är i Södertälje att du har inget emot en ganska stor kristen invandring?

- En förhållandevis stor kristen invandring.

Haore: ... om man då håller ned den muslimska invandringen. Så där gör du ändå en viss distinktion?

- Det är riktigt. I den kontexten att de har en tendens att, om det kommer för många på en gång, segregera sig, är det så. På lite längre sikt kan jag tänka mig att bland kristna invandrare ändå finns en större möjlighet att assimilera sig eftersom Sverige har en kristen tradition sedan tusen år tillbaka. Men det är ju bara egentligen vad jag tror. I det korta perspektivet har det inte varit så tyvärr.

Hasse: Södertälje, om vi tar det som ett exempel, är det bevis eller motbevis för att kristna integrera sig bättre?

- I första hand ett exempel på misslyckad politik i Sverige. Det är en ganska naturlig utveckling när man flyttar till ett nytt land och där finns många av ens landsmän att man söker sig dit. Så gör vi svenskar när vi emigrerar till andra länder. Problemet är i grunden att vi tagit hit för många, de har inte fått en ärlig chans att visa om de går att assimilera eller inte.

Hasse: Om man tolkar er som att det är den muslimska invandringen ni egentligen vill stoppa, är det en misstolkning då?

- Vi pratar inte i de termerna egentligen utan vi pratar generellt om asyl- och anhöriginvandringen som det stora problemet. Många av dem som kommit har varit muslimer. Om man frågar väljare i största allmänhet så tror jag de känner sig mer främmande för en stor muslimsk invandring än en väldigt stor kristen invandring. Men vår politik gör ingen sådan skillnad.

 Hasse: Ni vill förbjuda aborter efter den 12:e veckan, varför just den 12:e?

- Det finns ju massor med olika idéer om när livet blir ett riktigt liv, när fostret blir en människa och så vidare. Men det är den avvägning vi har gjort, och den är vi inte ensamma om. Vissa länder har 10:e veckan, Sverige har 18:e veckan.

- Sedan tror jag inte att en sådan förändring i lagen kommer att betyda så mycket för aborttalen, utan det är mer ett principiellt ställningstagande. Den stora skillnaden är att man som i Norge får en debatt om det när livet börjar.

Hasse: Varför är den frågan viktig?

- Av flera skäl. Dels är det ett problem om vi aborterar bort 30-40 000 människor varje år, som det ändå handlar om.

Hasse: Men är det ett etiskt dilemma?

- Jag tycker att det är ett etiskt dilemma. Det är väl vad det handlar om. Vi vill inte förbjuda abort på något sätt, men det är viktigt att vi får den här diskussionen.

Hasse: Om man har den principiella hållningen kan man säga att en abort är lika illa som 30 000?

- Vi vill inte inskränka aborträtten på något sätt. Man kan principiellt tycka att kring varje abort finns en problematik, men ur samhällsperspektiv - och det är där jag måste se det - det är ett stort problem. Sedan abortlagen infördes är det väldigt många människor det handlar om. Man bör försöka få ned aborttalen.

Hasse: Kommer ni att lägga någon motion i den frågan?

- Det ska man nog inte utesluta. Det har ni säkert kollat, om vi redan har gjort eller inte.

- Det finns de i vår riksdagsgrupp som tycker att det här är en väldigt viktig fråga. De brinner för den.

Haore: Gör du också det?

- Det är inte en fråga som jag prioriterar. Men det är klart, när man kommer till de här lite djupare diskussionerna så tycker jag att det är viktigt att vi får ned aborttalen och vi får en diskussion i de här frågorna.

- När jag gick i gymnasiet diskuterade man mycket det här i filosofin, jag vet inte om man fortfarande gör det. Under de tio åren som jag varit i vuxenlivet så har diskussionen förändrats, till att abort mer eller mindre betraktas om ett preventivmedel.

 Haore: Du sa i Ekot lördagsintervju att du är emot homoäktenskap men inte vill riva upp lagen., kan du förklara den logiken?

- Eftersom man är politiker kan man kosta på sig den typen av hållning. Det är en strid som pågått väldigt länge men nu är den förlorad och då får man acceptera det.

 - I ett ideologiskt och mer djupgående perspektiv är det kanske en avgörande fråga för många, men det handlar ändå inte om särskilt många par varje år. Det är ingen stor fråga ur samhällsperspektiv. Det finns viktigare strider.

 Haore: När blir man svensk?

- Jag tror inte man kan sätta en skarp linje. Dels är det upp till var och en. Ska man passa som svensk i kulturell mening så ska man ha en övervägande svensk identitet. Det är mycket hur man själv uppfattar sig.

- Man måste kunna prata svenska, förstå och respektera den svenska kulturen, svenska sociala koder, som är subtilt men som ändå finns där.

Haore: Vi kommer tillbaka till detta, men enligt er blir man svensk genom två saker. 1) Identifiera sig med det etniskt svenska folket. 2) Erkännas av omgivningen som svensk. Vilka problem ser du med att vem som helst kan ifrågasätta en nykomlings väg in i svenskheten?

- Så kan det ju vara men i praktisk mening tycker jag svenskhetsdiskussionen är intressant därför att vi vill återupprätta en samhällsgemenskap byggd på en svensk identitet. Men i praktisk mening: Man kan ju bli svensk medborgare och där har vi tydliga kriterier för hur man blir det, och har man blivit svensk medborgare ska man behandlas om alla andra svenska medborgare, oavsett vilken egen identitet man har. Så även i vårt land kommer det att bo människor som inte är svenskar i kulturell mening.

Haore: men om man tar den här delen om att man också måste erkännas av omgivningen som svensk?

(Linus Bylund, Åkessons bisittare skjuter in: -  "av människor i sin närhet" säger vi väl.

Haore: Det sägs att du haft synpunkter på Zlatans gestikulering

- Det har jag nog aldrig haft, men det finns andra som haft det.

Haore: Är det inte ett problem att man på sådana små saker kan säga "det här är inte svenskt"

- Det är en väldigt svår fråga. Det går inte att sätta en skarp gräns det går inte att sätta upp kriterier.

- Men man kan titta på verkligheten. Det finns många i min generation som är adopterade, från olika delar av världen och som av de allra flesta svenskar, och säkert själva, upplever sig som svenskar. Det är ett tydligt exempel på att svenskheten är öppen.

- Ett annat exempel är arbetskraftinvandringen på 1960- och 70-talen, det var grupper som kunde assimileras, åtminstone blev deras barn svenskar.

Haore: Du säger att man inte kan sätta upp kriterier men till slut måste det ju bli så. Hur ska omgivningen bedöma en nykomlings väg in i svenskheten? Det blir ett problem.

- Det är ett problem att uppgå i en annan nation. Det är inget som sker över en natt. Det handlar om att uppfattas av sin omgivning som svensk och det är inget jag kan göra något åt, om omgivningen uppfattar mig som svensk. Det ligger på ett övre plan så att säga.

- Det handlar framför allt om hur du själv upplever din identitet men man kan inte bortse från att omgivningen måste uppfatta dig som svensk.

Hasse: Kan du förstå frustrationen, att man upplever sig som svensk men omgivningen accepterar det inte?

- Då blir det märkligt, men ofta brukar det här gå hand i hand.

- Många som flyttar hit har ingen önskan att bli svensk. Flyttar du hit som kurd till exempel gör du det för att kunna fortsätta vara kurd, det är det som är poängen. Jag menar att svenskheten kan inte vara en sådan där allemansidentitet som vem som helst kan bli. Jag kan inte bli alban, inte aboriginer eller kines.

Hasse: Men amerikan?

- Ja, för det är mer ett statsborgarskap. Svenskheten har en månghundraårig förankring, till skillnad från de här konstruerade identiteterna som Australien och USA.

- Det är det som skett sedan 70-talet - Fram till mitten av 70-talet kanske till och med en bit in på 80-talet hade de allra flesta, även makthavarna, min syn på svenskheten. Vi var ett förhållandevis homogent land, en homogen nation. Sedan har det hänt någonting en glidning i den här amerikanska statsnationalismen eller vad man ska kalla den. Det är det jag menar är felaktigt. För då luckrar man upp den här samhörigheten.

- Det här är en fråga som är viktig för att återskapa den svenska identiteten.

(Linus Bylund igen:  - Som om vi skulle göra skillnad på svenskar och ickesvenskar. Men det gör vi inte. Vi pratar bara om både svenskar och svenska medborgare).

Haore: När är en invandrare integrerad?

- Integration kan betyda mycket. Jag vill att invandrare ska assimileras i det svenska samhället. Integration är att man ska mötas på halva vägen och det har aldrig fungerat, något slags "smältdegel-idé".

Haore: När är man assimilerad då?

- Det går inte heller att sätta en gräns. Många har ambitionen och det är viktigt att man måste visa att man vill bli en del av det svenska samhället. Man segregerar sig inte i redan invandrartäta förorter, Titta på Rosengård där segregation är på kvartersnivå. Väljer man att bosätta sig där kommer man inte att bli en del av det svenska samhället.

- I dag anpassar vi oss nästan till det här, till de som kommer. Istället måste det svenska samhället säga "visst vi respekterar alla traditioner men vi har en majoritetskultur och det är den som sätter de grundläggande normerna och då måste alla anpassa sig efter dem. Leva fullt ut som medborgare i det svenska samhället.

- Vi ska inte ha valinformation på tretton olika språk. Ska du rösta i Sverige ska du ha valinformation och kan man inte svenska då kanske man heller inte ska rösta i svenska valet.

  Hasse: Tro du på Gud?

- Oj, I någon kontext så: ja. Det gör jag. Kanske inte i den här mer övernaturliga tron. Men om  man betraktar Gud som en slags  uppsättning värderingar och normer, så "ja".. Jag tycker att det sägs mycket vist i den kristna humanismen och det som har präglat det svenska samhället och som jag också är en del av.

Hasse: Är du med i Svenska kyrkan?

- Ja.

Hasse: Eftersom du - mitt ordval - flörtar med kristna väljare: Hur skulle du sammanfatta det kristna budskapet, kanske i en bibelvers?

- Man kan säkert sammanfatta det på många sätt. Jag har fått den frågan, jag tror jag har gett olika svar varje gång. Som jag ser det: Det centrala - och skillnaden mot islam - är det allmänmänskliga kärleksbudskapet. Att Jesus var snäll mot alla. Nej det var han inte. Han var god och rättvis och alla skulle omfattas i den här kärleksgemenskapen, medan Muhammed sa att man skulle ut och skära halsen av folk som inte tycker som honom eller inte lever efter hans regler. Där är en central skillnad.

- Men också vissa idéer om heder och rättvisa. Det svenska välfärdssamhället är i mångt och mycket en spegling av det här. Inte bara en grundläggande trygghet utan att det ska vara så bra som möjligt för så många som möjligt.

 Hasse: Det finns de som oroas över att ni kommit in på den politiska arenan och den debatt som följt i spåren av er tillkomst. Kan du själv känna någon oro för att stämningen mellan olika grupper i samhället - främst infödda svenskar mot invandrare - att den spänningen förstärks?

- Nej, egentligen inte. Att det finns en sådan konflikt det vet vi. Den har funnits länge, egentligen sedan vi började den här massinvandringen. Man glömmer ofta bort splittringen och motsättningen mellan olika invandrargrupper. Jag menar att den här problematiken, motsättningen mellan infödda svenskar och de som inte är det, den blir värre av att vi inte diskuterar de här sakerna. Och det har vi inte gjort, egentligen alls. Man tar för givet att nu när vi har infört det här nya samhällssystemet nu ska vi ha ett mångkulturellt Sverige och då ska alla bli lyckliga. Och så blev det inte så. Då sopar man det under mattan och diskuterar det inte. Det viktigaste är att diskustera frågorna.

Haore: Ni vill ha ett samhälle som är så homogent som möjligt. Men anser du att ett samhälle där olika religioner samsas automatiskt leder till segregation?.

- Ja.

- Det måste det inte göra. Men så länge det finns en tydlig majoritetskultur som omfattarr normer och värderingar, som vi stiftar lagar utifrån, bygger samhället utifrån, då kan man ha andra religioner också.

- Det måste finnas en minsta gemena nämnare. Det kan finnas andra samhällen som fungerar, USA fungerar säker alldeles utmärkt. Men det finns enorma klyftor. Det svenska välfärdssamhället bygger på gemenskap, det skulle aldrig kunna uppstå i USA. Där måste man skaffa sig privata sjukförsäkringar. I Sverige har vi valt ett annat system. Och det beror på att i USA finns ingen gemenskap, så man segregerar sig och det skapas  klyftor och det skapas stora motsättningar.

Haore: Det är assimilation som ni vill ha, det vill säga anpassning till svenska värderingar. Regeringen satsar nu minst 700 miljoner på Samhällsorientering. Att lära invandrare språk, jobb, bland annat. Är det bra?

- Det är ett steg i rätt riktning. Sedan bygger det fortfarande på idén att samhället ska bygga på olikheter och mångkultur och integrationstanken. Det är fel utgångspunkt. Men det här kan ändå leda till något positivt. Många vill bli en del av det svenska samhället men har inte fått chansen.

Haore: Så det du säger att det är ett steg åt rätt håll?

- I sak kanske inte. Men någonstans kanske ändå att man från regeringshåll insett att den här politiken har misslyckats och vi måste göra något. Nu prövar man en massa olika system. Etableringsreformen en annan, där man ska försöka få in invandrare på arbetsmarknaden. Jag tror inte att det kommer att bli särskilt bra men det visar ändå att man förstått problematiken.

Haore: Men ni satsar 0 kronor på assimilation, eller integration, medan regeringen anser att det behövs 700 miljoner?

- 700 miljoner är ganska lite pengar ändå.

Haore: Men ni satsar ingenting, ska det uppfattas som seriöst?

- Den enskilt viktigaste integrationspolitiska åtgärden är att komma till rätta med invandringen, det vill säga att vi tar emot för många invandrare. Så länge vi inte gör något åt det, stoppar tillflödet av arbetslöshet och nytt utanförskap då spelar det ingen roll hur mycket pengar vi satsar. Problemen förvärras hela tiden i alla fall.

- Jag är bredd att satsa penar på olika projekt så att människor ska kunna assimileras i det svenska samhället. I ett första steg handlar det om att begränsa invandringen så att vi kan hantera den. Men också en passiv assimilationspolitik där vi slutar att anpassa det svenska samhället.

 Hasse: Vad är, enligt er, totalkostnaden för invandringen?

- Vi har i vår budget räknat med en ettårig besparing på 12 miljarder. Men det säger ju inget om kostnaden generellt. Man pratar om allt mellan 40 och 150 miljarder per år, nettokostnad. Sanningen ligger förmodligen någonstans mittemellan.

Hasse: Vad är i huvudsak besparingarna?

- Det man kan göra politiskt är framför allt att begränsa invandringen. På längre sikt är det att vi lyft in stora obalanser i välfärdssystemen och socialförsäkringssystemen. Två tredjedelar går till - i alla fall en betydande del - betalas ut till folk med utländsk bakgrund. Det är bara en liten del av hela välfärdsapparaten.

Hasse: Men då är det egentligen en kostnad för utanförskapet?

- Ja, som har skapats på grund av det här. Vi gör inte politik av det vi, bara konstaterar "så här mycket kostar det".  Man kan inte spara 150 miljarder per år genom att begränsa invandringen, det förstår ju vi också.

- De här kostnaderna får vi leva med under en längre tid Jag tror det är Konjunkturinstitutet som räknar med att vi kommer att ha ett miljonutanförskap under överskådlig tid. Det är mycket en produkt av en oansvarig politik.

Hasse: Det här är en fråga som diskuteras mycket och det finns hur många olika beräkningar som helst. Har ni gjort en tydlig kalkyl?

- Det vi kan göra politik av har vi gjort och det är det som finns i vår budget. Det är de 12 miljarderna. Det andra är intressant ur argumentationssynpunkt, men det är  svårt att göra politik av 35 års massinvandring.

Hasse: Ni talade i höstas om att använda riksdagen utredningstjänst för att beräkna invandringens kostnader.  Har ni gjort det?

- Men man kan inte ställa en sådan fråga till dem "Vad kostar invandringen?". Det är ett stort antal mikroberäkningar som vi kommer att göra tillsammans med RUT. De har börjat så smått.  Men varje sådan beräkning tar tid. Det blir troligen inte klart till vårbudgeten men kanske till i höst.

Fotnot: Intervjun gjordes innan regeringen och Miljöpartiet gjorde upp om migrationspolitiken.

Debatt