Etiopier och svenskar skriver historia

I ett Addis Abeba präglat av viss politisk oro hölls den 15-16 september 2018 ett missions- och kyrkohistoriskt seminarium. Ett trettiotal etiopiska veteraner i åldrarna 60-95 år representerande olika landsändar och livsöden deltog. Så även min bror Bengt Hjort och jag samt en missionshistoriker från Danmark, Finn Aasebø Rønne.

1921 påbörjade Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner arbete i Etiopien, och som en följd av detta bildades 1960 Etiopiens Evangelisk Lutherska kyrka (något av en systerkyrka till den mycket större Mekane Yesos-kyrkan).

EELC:s ledning har i år initierat ett projekt som syftar till att skriva kyrkans historia och planen är att en bok ska publiceras i samband med hundraårsjubileet 2021.

Material som täcker tiden 1921 fram till dags dato finns i dag i Sverige i form av missionsartiklar, dokument och foton. Etiopierna själva har dock inte tillgång till samma slag av dokumentation och får istället förlita sig på muntliga berättelser och minnen.

Därför var detta seminarium av högsta vikt för att få fram och till kommande generationer förmedla det etiopiska perspektivet. Kvinnor och män som själva upplevt eller hört andra berätta om den italienska ockupationen 1935-41 (då samtliga svenska missionärer utvisades), kejsartiden 1941-74 (då svensk mission- och biståndsverksamhet nådde sin kulmen) samt den därpå följande ytterst besvärliga marxistiska militärdiktaturen 1974-91, vittnade om vad de varit med om. Såväl förföljelse som framgång.

För min bror och mig själv – båda födda och uppvuxna i landet – och inbjudna att delta i detta seminarium, var det gripande och värmande att träffa trossyskon, som vi känt som barn redan på 1950-talet och som vi även arbetat tillsammans med under olika perioder senare i livet.

Per-Martin Hjort