23 september 2020

En tidning på kristen grund



Ledare

Elisabeth Sandlund: Hagia Sofias öde är oroväckande

Protesterna lär inte få Turkiets president Erdogan att ändra sig.

Protesterna från världens kristenhet – Kyrkornas världsråd, påven, patriarken Bartholomei och många andra – hade ingen effekt, inte heller Unescos upprördhet över att ett världskulturarv radikalt ändrar karaktär. Och vem är förvånad? Turkiets president Tayyip Erdogan är inte direkt känd för sin lyhördhet för omvärldens uppfattningar. Även om den officiella invigningen av Hagia Sofia i Istanbul till moské dröjer till den 24 juli ljöd redan i fredags böneutropen från minareten, för första gången sedan 1934.

Erdogans anhängare jublar när Turkiet tar ännu ett steg bort från målet att bli en modern sekulär stat som sattes upp av landsfadern Mustafa Kemal Atatürk när republiken upprättades 1923 i efterdyningarna av första världskriget och den upplösning av osmanska riken som det ledde till. Det var den målbilden som gjorde att Turkiet välkomnades som Natomedlem i början av 50-talet och för 15 år sedan inledde förhandlingar med EU om medlemskap. Det senare är en process som nu, av goda skäl, har gått i stå och som knappast kommer att återupptas så länge Erdogan sitter vid makten. I stället befinner sig EU i något som kan liknas vid en gisslansituation efter avtalet med Turkiet om att mot riklig pekuniär ersättning stoppa flyktingströmmarna över Medelhavet.

Läs mer Stor ilska bland kristna då Hagia Sofia blir moské

Att förvandla Hagia Sofia från ett museum, där byggnadens växlingsrika historia som kristen katedral och muslimsk moské gjordes rättvisa, till moské var ett löfte från Erdogan i valrörelsen 2018, när han omvaldes till president. Turkiets högsta domstol levererade enligt presidentens önskan ett domslut med innebörden att museibeslutet 1934 i själva verket var olagligt och därför måste upphävas.

Protesterna lär fortsätta, också från politiskt håll. Förre utrikesministern Carl Bildt (M) var tidigt på bollen och KD-ledaren Ebba Busch förväntar sig att EU, ”inklusive Sveriges utrikesminister Ann Linde” reagerar skarpt. Chansen fanns redan på måndagen, när EU:s utrikesministrar för första gången på fyra månader samlades i Bryssel och fördömandet var skarpt.

Och det är utmärkt att omvärlden reagerar, även om det båtar föga. Erdogans besked i det uttalande han riktade mot den arabisktalande värden om att islamiseringen av Hagia Sofia ska ses som ett tecken på att också Al Aqsa-moskén i Jerusalem ska ”befrias” är oroväckande. Det kan inte viftas bort som enbart munväder utan visar hans avsikt att spela en viktig roll i den redan komplicerade situationen i den stad som är helig för tre världsreligioner.

Som museum har Hagia Sofia varit ett påtagligt tecken på att fredlig samexistens mellan kristna och muslimer är möjlig och därmed pekat på den tolerans som är en grundbult för religionsfrihet. Den förändring som nu genomförs har ett starkt symbolvärde som sträcker sig bortanför Turkiets inrikespolitik och landets världspolitiska ambitioner. Bestörtning, sorg och oro är alla berättigade känslor.

Läs mer Erdogans dubbla budskap efter moskébeskedet

Elisabeth Sandlund

Elisabeth Sandlund är ledarskribent på Dagen.

Fler artiklar