Vår allkristna resa fortsätter

Denna vecka firar vi på Dagen en milstolpe i tidningens historia. Det är 20 år sedan Dagen gick från att vara enbart pingströrelsens till att också omfatta fler frikyrkosamfund och bli en allkristen tidning.

Läs mer: Så blev Dagen en allkristen tidning

När jag själv gick in i uppgiften som ansvarig på tidningen Dagen var det med vetskap om att jag skulle leda ett av svensk kristenhets viktigaste språkrör; en modern nyhetstidning med en bred läsekrets.

Dagens historia började med Lewi Pethrus stora vision om en dagstidning som vilade på kristen grund men också hade ”radikala synpunkter på samhället”. Detta finns i vårt dna och är oerhört viktigt än i dag. Men sedan dess har Dagen har sakta men säkert vunnit respekt och förtroende i vidare kretsar, både utanför pingströrelsen i en större del av kristenheten, men också helt utanför kyrkväggarna.

Vad innebär det då att vara en allkristen tidning med ett starkt ekumeniskt engagemang? För oss innebär det att vi strävar efter att skildra det som sker i hela kristenheten både i Sverige och internationellt. Vi väljer medvetet exempel och intervjupersoner från olika kyrkofamiljer och samfund. Ambitionen är att vara en ekumenisk motor och medverka till en bred kristen samverkan, både nationellt och lokalt. Vi lyfter fram ekumeniska ansträngningar väl medvetna om att det också kan vara både teologiskt och praktiskt utmanande.

Utan självgodhet vågar jag påstå att Dagen med sin erfarenhet och sina medarbetare i dag svarar för den bästa bevakningen av vad som händer i svensk kristenhet. Vi deltar också i en sakkunnig analys av hur kristen tro påverkar eller inte påverkar samhället i övrigt.

Dagen ska också vara ett redskap som ger förnyad kunskap och nya argument i våra läsares möten med vänner, troende eller tvivlare.

Det har inte alltid varit enkelt att hålla den här tidningen vid liv. Och för 20 år sedan stod man vid ett vägskäl och var under press av stora ekonomiska förluster. Med facit i hand var breddandet till en allkristen tidning rätt väg att gå. Det ilar i magen när jag tänker på vad som skulle ha hänt eller vad som skulle hända om Dagen inte fanns.

För om Dagen inte fanns:

skulle Sverige veta betydligt mindre om kyrkornas vardag. Kvällstidningar rapporterar skandaler och kriser men Dagen lyfter fram det viktiga vardagsarbetet

skulle en stark röst för den civila sektorns betydelse saknas

skulle samtalet och debatten inom kyrkor och samfund, tro och teologi vara torftigare

skulle förföljelsen av kristna i Mellanöstern inte ha fått den uppmärksamheten den fått i Sverige

skulle Adventsuppropet om skolavslutningar i kyrkan aldrig ha samlat drygt 80 000 namnunderskrifter, som också ledde till ändrad praxis

skulle våra opinionssidor inte kunna citeras av andra medier, och inte heller skulle Dagens röst via våra ledarskribenter finnas med för att kommentera nyhetsutvecklingen i radio, tv och poddar

skulle partiledarna inte få frågor om Gud och en rad värdefrågor i valrörelsen

skulle konvertiters situation i Sverige inte vara lika belyst och uppmärksammat

Ett jubileum som detta markerar en milstolpe som varit helt avgörande för tidningens utveckling. Men det får aldrig stanna vid nostalgi utan måste alltid präglas av förnyade visioner och utmaningar – kort sagt fungera som en katalysator för hur vår kallelse förverkligas i dag och i morgon.