11 maj 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Gensaxen aktualiserar återigen frågan om vilken människa vi önskar

Årets Nobelpris i Kemi tilldelas två forskare för gensaxen. Det är en revolutionerande upptäckt som lett till att det är möjligt att ändra enskilda gener genom att byta ut bitar av DNA.

Vetenskapsjournalisterna hävdar att fel i skapelsen kan korrigeras och forskarna ser oändliga möjligheter. De förutspår att gensaxen både ska kunna bota svåra genetiska sjukdomar och hitta botemedel mot cancer. Det är ett nobelpris som även en lekman kan se den omedelbara nyttan med.

Den här sortens revolutionerade upptäckter ställer oss som alltid inför nya etiska frågeställningar. Redan nu har det kommit uppgifter om att en kinesisk forskare ändrat arvsanlagen hos enäggstvillingar som föddes 2018. Vi vet inte hur vår syn på önskvärda människor kommer att se ut i framtiden.

Det är inte svårt att se att gensaxen kan användas för att ändra det som kan betraktas som oönskade genetiska förändringar. Kommer vi i framtiden av någon anledning vilja likforma människor så att alla blir vänsterhänta eller kommer vi titta snett på föräldrar som med glädje skulle vilja ta emot sitt barn med Downs syndrom? Historien har lärt oss att stora revolutionerande upptäckter alltid påkallar fördjupade etiska reflektioner.

Så mitt i glädjen över den här fantastiska nyheten behöver vi också påminna oss om att vi har ett ansvar att utveckla redskap som säkrar att de etiska reflektionerna går i takt med den medicinska forskningen.


Fredrik Wenell

Fredrik Wenell är ledarskribent på Dagen sedan hösten 2020.

Fler artiklar från Ledare