Ledare

Konstitutionernas Gud blir lätt allmän egendom

Både kyrkan och politikerna har använt religion för att ta makten

“In God we trust” står det på dollarsedlarna i USA. Frågan inställer sig omedelbart – vilken gud? Samma invändning uppstår när Gud skrivs in i en nations konstitution. Dagen har gjort en genomgång av länder som har Gud i konstitutionen och vad det betyder. Det handlar främst om kristna och muslimska länder.

Är det önskvärt att Gud står inskriven i länders grundläggande dokument? Som kristen kan det tyckas självklart att svara ja. Men frågan är långt mer komplicerad än vad det kan verka på ytan.

Att medborgare som är ateister kan bli upprörda är en bisak. Det vanskliga ligger i att Gud som begrepp samtidigt kan vara för öppet och bli för slutet. Risken är uppenbar att många vill göra anspråk på betydelsen och helst ha ensamrätt.

Men är det principiellt så stor skillnad på hur Socialdemokraterna använt Svenska kyrkan?

—  Fredrik Wenell

När en ideologi betonar något som extra viktigt hänvisar den ofta till en högre instans. Det är som om det finns ett allmänt mänskligt behov av att förankra i något utanför den mänskliga existensen. Politiken är inget undantag. Genom historien har den politiska makten fyllt Gud med det innehåll som passat makthavarna själva.

Men det är också det som gör det så bedrägligt att använda Gud i konstitutionen. Det är nämligen alltför lätt att använda det för att kuva eller åtminstone kontrollera andra människor. Speciellt dem som inte sympatiserar med eller är inkluderade i den egna gruppen. Historien har alltför många exempel på det.

Det började redan på 300-talet efter Kristus. Den normala situationen för de kristna hade i stort sett alltid inneburit förföljelse. Men med kejsare Konstantin förändrades situationen. Konstantin insåg att den kunde användas för politiska syften och gav därför kyrkan officiell legitimitet. För de kristna var det naturligtvis en stor lättnad eftersom de nu slapp att bli dödade för sin tro.

Men på 380-talet tog kejsare Theodosius det ett steg längre. Han gjorde då den kristna tron till den enda legitima. Det här förändrade för alltid relationen mellan kristen tro och politiken. Kyrkan användes hädanefter alltför ofta av de styrande. Men det går även i motsatt riktning – kyrkorna har också utnyttjat politiken för att stärka den egna makten.

Den här sortens arrangemang har återkommit på olika sätt upp genom århundradena och ända in i våra dagar. Sverigedemokraterna använde kyrkovalet som plattform för att ta sig in i riksdagen. Och nu försöker Alternativ för Sverige göra detsamma.

Men är det principiellt så stor skillnad på hur Socialdemokraterna använt Svenska kyrkan? De har också utnyttjat den för att åstadkomma politiska förändringar i deras riktning. Göran Greider är helt öppen med att socialdemokratin har utövat makt över kyrkan för att stärka den utveckling de vill se. Det har varit nödvändigt enligt honom, annars hade kyrkan blivit inskränkt och konservativ. Kyrkan behöver vara lite mer socialdemokratisk, enligt Greider. Och han är inte ensam. Många nordiska socialdemokrater uppfattar nämligen de nordiska välfärdssamhällena som en fortsättning av det kristna budet om att älska sin nästa.

Kort sagt, man behöver inte vara socialdemokrat för att älska sin nästa och inte heller ha en kristen definition på Gud för att vara svensk.

—  Fredrik Wenell

Men det är vanskligt att likställa en politisk ideologi med kristen tro precis på samma sätt som det är problematiskt att använda Gud i konstitutionen. Det riskerar att stänga ut dem som inte håller med om den definition av Gud som nationen officiellt erbjuder. Kort sagt, man behöver inte vara socialdemokrat för att älska sin nästa och inte heller ha en kristen definition på Gud för att vara svensk. Det finns alltså skäl till att såväl partipolitik som konstitution förblir neutrala i förhållande till religion.

Men samhället kan däremot aldrig ses som sekulärt eftersom det alltid kommer finnas religiösa människor. Det är därför klokt som Jeff Fountain, Schuman Center, säger till Dagen. “Man måste förstå att man inte kan tvinga på en annan människa sin livssyn. Man måste respektera det fria valet – för att Gud respekterar det fria valet.” Och det har så gott som alltid kyrkor utan politisk makt gjort, medan kyrkor med nära relation till den politiska makten har haft svårare för det.

Den västerländska kulturen bygger visserligen på att den kristna tron har varit stark och lagstiftningen grundas på kristna värderingar. Men som vi tidigare skrivit: de värderingarna måste komma ur en levande och vital kyrka, inte genom en ohelig allians mellan kyrka och stat.

Är det då bra att inkludera Gud i konstitutionen? Nja. Sett från statens sida är risken att religionsneutraliteten inte upprätthålls. Och från den kristna kyrkans horisont är risken att Gud blir ett allmänt begrepp utan referens till treenig Gud. Gud blir som vi själva förstår “hen”.

Fler artiklar för dig