Jo, fostran spelar roll, Agnes Wold

Det är inte alltför många år sedan hon gick bort, Sveriges vett och etikett-expert Magdalena Ribbing. Tidningarna älskade henne. Läsarna älskade henne. Alla ville veta det rätta sättet att duka, avspisa en besvärlig svärmor eller klä sig till fest. Det är ändå en intressant företeelse att så många i ett av världens mest individualiserade länder efterfrågar och anser sig behöva expertvägledning för vardagens alla trivialiteter och viktigheter.

En liknande expertvurm råder kring Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi. Wold har i medier förlänats expertstatus i alla möjliga och omöjliga frågor. Ena stunden ses hon som jämställdhetsguru (alla bör planera för att dela föräldraledigheten lika), i nästa blir hon allsmäktig rådgivare i barnuppfostran – nu senast slog hon fast att fostran nog är slöseri med tid, i den lyssnansvärda podden Fråga Agnes Wold (Sveriges radio).

Denna, något uppseendeväckande slutsats, är inte så konstig om man enbart ser på människan som en biologisk varelse där genetiken är det avgörande. Men det är också en uppgiven inställning till den mänskliga naturen – om allt avgörs av biologi blir det ingen idé att anstränga sig, att bry sig om sina medmänniskor eller visa kärlek. Detta är en potentiellt mycket farlig inställning, en vars vetenskapliga underlag får relevant mothugg av psykologen och författaren Markus Dencker i nättidningen Kvartal.

Medier bör akta sig för att sätta expertstämpeln på någon som de facto saknar expertis.

—  Frida Park

Nej, barn föds inte som ett oskrivet blad, där är det bara att hålla med Wold. Att barn har rätt till sitt genetiska ursprung är en konventionsskyddad rättighet av en anledning – biologi spelar roll. Men det gör även miljö. Barn är aldrig ett färdigskrivet blad som inte går att ändra på. En trygg uppväxt, kärlek och kunskap om goda värderingar spelar roll.

[ Frida Park: Agnes Wold visar var systerskapets gränser går ]

Nu får ju Agnes Wold givetvis uttala sig om vad hon vill. Men medier bör akta sig för att sätta expertstämpeln på någon som de facto saknar expertis. Det gäller hobbyepidemiologier i sociala medier, men faktiskt även bakteriologer som inte tvekar att påstå att det skulle saknas evidens för att Jesus existerat, vilket Wold twittrade som en kommentar till historikern Dick Harrisons bok om den historiske personen Jesus. Att konsensus bland historieforskare är att Jesus existerat gav hon inte mycket för, som Dagen skrivit om tidigare.

Ja, goda råd är dyra. Men hur kommer det sig då att så många vänder sig till “experter” för att få råd, även om dessa är felaktiga? Det ger, intressant nog, Agnes Wold själv ett svar på i sagda poddavsnitt. Hela ansvaret, och därmed skulden, för beslut gällande sitt eget liv – eller i det här fallet även barnens liv – blir enbart ens eget om man inte lyssnar till och följer experternas råd. Det sätter skräck i oss. Det är också anledningen till att man följer helt “sinnesrubbade råd”, som Agnes Wold själv uttrycker det.

Ett sätt att råda bot på den skräcken är ju att ge varje barn en kärleksfull fostran, goda värderingar och en insikt om att varje människa i högsta grad är ofullkomlig men likväl älskad. Med en sådan pålitlig kompass minskar därtill behovet att lyssna till usla råd från så kallade experter.

[ Professor Agnes Wold: Inte bevisat att Jesus existerat ]