Kyrkan är inget man går till - man är en del av Kristi kropp

Kan man vara kristen utan att gå till kyrkan? Det är inte en helt lätt fråga att svara på eftersom det hänger på vad som menas med “kristen”, “vara med” och “kyrka”. Det beror också på vilken kyrklig tradition man tillhör.

Om kristen innebär att be den väckelsekristna frälsningsbönen eller att vara döpt i en folkkyrklig tradition är det inte nödvändigt att vara aktiv i kyrkan för att vara kristen. Ingen av dessa traditioner förväntar sig det. Det gäller också den sorts kristen som relateras till påståendet om att Sverige är ett kristet land.

Däremot är det inte lika självklart att svara på frågan ur ett katolskt perspektiv. Kyrkofadern Cyprianus (200-talet) uttalade att “utanför kyrkan ingen frälsning”. Poängen är att kyrkan är sakramentet, en förlängning av det Gud gjorde genom Jesus Kristus. Petrus fick nycklarna till himmelriket och påven är Jesus efterträdare, alltså är det i kyrkan som frälsningen tas emot.

Teologen Roland Spjuth har i frikyrklig tradition travesterat Cyprianus uttalande med uttrycket “utan kyrkan ingen frälsning”. Han menar att kyrkan är överlåtelsen till andra troende och i den varaktiga gemenskapen verkar Gud genom profetia, förbön, hjälparbete eller Herrens måltid. Det betyder alltså att gemenskapen också i detta fall utgör sakramentet. Gud är naturligtvis större än kyrkan både för katoliker och frikyrkliga, men det är i och genom kyrkan som frälsningen gestaltas på jorden.

[ Eric Schüldt: Jag har svårt att tro att jag verkligen är förlåten ]

Tänker man på de sätten är det inte lika lätt att svara ja på frågan om man kan vara kristen utan kyrkan. Frågan framstår snarast som märklig.

Med det sagt vet vi att i alla kyrkor finns det människor har utsatts för andliga övergrepp, inte sällan på grund av maktmissbruk eller alltför snäva gemenskaper. I frikyrklig tradition har det ibland skett med motiveringen att församlingen måste vara moraliskt ren, trots att alla vet att kyrkan aldrig har bestått av moraliskt perfekta. Ändå fortsätter Gud att använda henne.

Kyrkan är inget man går till utan man är en del av Kristi kropp. Vad det betyder har dock skiftat mellan olika tidsepoker och vilken tradition man tillhör, men det är trots allt kyrkornas gemenskaper av bristfälliga människor som fört tron vidare genom historiens irrvägar. Utan dem hade det förmodligen inte ens varit möjligt att vara kristen idag. Det bästa sättet att vara med och ge tron vidare är att överlåta sig till andra människor som också drömmer om en kyrka som trofast lever av evangeliet.

Kyrkan kommer aldrig främst vara en organisation, byggnad eller förening dit man går utan en gemenskap av människor där sakramenten förvaltas. Frågan om huruvida man kan vara kristen utan att gå till kyrkan är felställd – kyrkan är där människor överlåter sig till varandra och i den gemenskapen tar emot sakramenten. Som del av Kristi kropp är man tillsammans med andra människor som också är i behov av Guds nåd.

[ Dokument: "Att följa Jesus handlar inte för oss om att gå till en viss byggnad" ]