Elisabeth Sandlund: Mer, inte mindre, historia behövs

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Skolverkets förslag till nya kursplaner för historieämnet i grundskolan har med all rätt väckt uppmärksamhet och kritik. Tiden räcker helt enkelt inte till, menar myndigheten, att ge det uppväxande släktet kunskap om mänsklighetens äldre historia. Mer krut måste läggas på efterkrigstiden och då får undervisningen om tidigare epoker stryka på foten.

Det är ett katastrofalt resone­mang i en tid när vi behöver mer historia, inte mindre, och längre tidslinjer, inte kortare. Det handlar inte om att avstå från att smeta på eleverna en ytlig kultur­fernissa, inte ens om att missa chansen att ge dem en generell allmänbildning. Vad det handlar om är att förmena unga män­niskor en möjlighet att relatera sig själva och den tid de lever i till det förflutna, att ge dem perspektiv och djup och att bygga en fast grund som den generation som ska ta över ansvaret för samhället kan ta avstamp från.

Enligt förslaget kommer grundskoleeleverna i fortsättningen inte att få lära sig något alls om antiken. I stället bibringas de uppfattningen att den nordiska historien börjar runt år 800 och den internationella 700 år senare, runt år 1500. Nyfikna och resursstarka skolbarn kommer, precis som i dag, att gräva djupare på egen hand genom att följa trådarna bakåt. De kommer att fråga sina föräldrar, leta på internet, hitta böcker på biblioteket. Det är de andra som, som vanligt, lämnas i sticket. En skola som inte förmår ge eleverna en helhetsbild kan aldrig bli det som regeringen säger sig sträva efter, en jämlik skola som inte vidgar utan överbryggar klyftorna i samhället.

”Det gör ont i oss också”, säger en representant för Skolverket till Svenska Dagbladet. Det är ett uttalande som klingar ihåligt. Om en reform gör ont finns det all anledning att fundera på om vägvalet verkligen är det rätta. Kanske är det så, o djärva tanke, att historieämnet behöver fler undervisningstimmar? Den garanterade miniminivån på 75 timmar under högstadiet är allt annat än imponerande.

Eller kan det vara på det viset att undervisningens upplägg behöver ses över så att större tonvikt läggs på att förmedla grundläggande faktakunskap och mindre på att eleverna ska kunna föra ”välutvecklade resonemang om kontinuitet och förändring” för att få goda betyg. Det förra måste rimligen vara en förutsättning för det senare men det verkar omöjligt att allt detta ska hinnas med på en halv arbetsvecka per läsår.

Utsagan att historien aldrig upprepar sig bär förvisso på en sanning, men att därmed få för sig att historisk kunskap är oväsentlig, att det bara är nutiden som är viktig, är en villfarelse. Tvärtom ligger en djupare insikt i ett annat påstående, att historien är den enda nyckeln till framtiden. Det är därför Skolverket måste tänka och göra om.

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Dödshjälp
Anna Westerholm, Skolverket.
Foto: Natanael Gindemo
Foto: Natanael Gindemo
Susanne, Emmy och Elina Flenstet Waleij vill väcka samtalet om utseendehetsen de upplevt inom frikyrkan. ”Jag skulle önska att kyrkan fick vara en fristad där man fick vara sig själv”, säger mamman Susanne. 
Foto: Malin Aronsson
Foto: Malin Aronsson