Elisabeth Sandlund: Svenska kyrkan måste vårda sina engagerade medlemmar

I den bästa av världar uppfattar sig varje medlem vara en med-lem i biblisk mening, en lem i Kristi kropp, viktig i sig själv men också för helheten.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Svenska kyrkan ska ha plus i kanten för att ha gjort en ordentlig och, så vitt man kan bedöma, vederhäftig analys av medlems­utvecklingen. Både ut- och inträden har kartlagts, inte bara statistiskt utan också i intervjuer med människor av kött och blod. Här finns mycket att hämta för alla som är engagerade i kyrkans väl och ve, anställda, förtroende­valda på olika nivåer och helt vanliga lekmän.

De stora frågorna kvarstår dock: Hur ser framtiden ut för Svenska kyrkan? Vilken är målbilden och vilka åtgärder behövs för att nå dit man önskar?

På sådana frågor finns inte ett enda svar. Att Svenska kyrkan är en organisation i förändring råder samstämmighet om. Men till vad? Här går åsikterna isär, både om vad som är önskvärt och om vad som är möjligt att uppnå.

Utredningens avslutande avsnitt om kyrkans utmaningar är kort men sätter ändå tankarna i rörelse. Det slås för det första fast att framtidens medlemmar i Svenska kyrkan inte finns där av slentrian utan på grund av att de fattat ett medvetet val. Den vanligaste orsaken till att någon väljer att lämna kyrkan är, har analysen visat, att tron på Gud sviktar eller är obefintlig. Då blir en relevant fråga: Måste man lämna kyrkan bara för att man inte tror på Gud? Svaret blir, enligt rapporten, nej. Enligt kyrko­ordningen är alla välkomna­ att vara med ”oavsett hur långt man kommit på trons väg”.

Läs mer: Rekordmånga går ur Svenska kyrkan – här är vanligaste anledningen
 

Det är inbjudande för den som vill vandra på Vägen med stort V. Men det vore illa om Svenska kyrkan ännu mer än i dag inriktade sina ansträngningar på att hålla kvar eller värva dem som inte ens uttrycker en önskan om att lära känna den kristna tron.

Då är steget till ”Kungliga Salighetsverket” minimalt. Och kyrkoordningens brutalt tydliga ord om kyrkans uppgift ”att för alla klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär” med syfte att ”människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro”, riskerar att komma i bakvattnet.

Den andra utmaningen handlar om vad det innebär att vara medlem. Helt riktigt varnas för utvecklingen mot en affärsmässig relation där det för medlemmen enbart handlar om att få valuta för kyrkoavgiften. Det är en viktig synpunkt som förtjänar fördjupad analys.

I den bästa av världar uppfattar sig varje medlem vara en med-lem i biblisk mening, en lem i Kristi kropp, viktig i sig själv men också för helheten.

Läs också: Många frikyrkliga väljer att gå med i Svenska kyrkan
 

Dit är det lång väg kvar. Ska målet nås måste Svenska kyrkan vårda sin kärna av engagerade medlemmar, ge dem utrymme, sätta dem i arbete, förvandla dem till levande reklampelare för inte bara vad Svenska kyrkan kan ge utan ännu mer vad det innebär att vara en Kristi lärjunge.

Och kyrkan måste också vara beredd att ompröva sina organisatoriska former. Sådant som fritt församlingsval, indirekta val och, varför inte, maxtaxa för kyrkoavgiften behöver stötas och blötas och inte reflexmässigt avfärdas.

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.