Elisabeth Sandlund: Vilket Sverige är det vi ska värna?

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Det har hänt i andra europeiska länder där främlingsfientliga partier varit på frammarsch. Nu är det tydligt att det har skett även i Sverige. Förslag, argument och retoriska grepp som framförts av Sverigedemokraterna men som bestämt avvisats som fullkomligt omöjliga i ett samhälle präglat av människokärlek har blivit så rumsrena så att de kunnat anammas. Tydligast är utvecklingen hos Moderaterna men smittoeffekten märks också på andra håll.

Det är inte fel att tala om att invandring skapar problem och kostar pengar, inte heller att analysera vilka dessa kostnader är – så länge perspektivet inte är kortsiktigt utan väger in framtida dynamiska effekter.

Och det är definitivt befogat att skarpt kritisera den dåliga, snudd på obefintliga, integrationspolitik som bedrivits i decennier och för vilken de politiska partier av olika kulörer som innehaft makten bär ett gemensamt ansvar.

Vem ska betala priset för detta haveri? Är det de människor som kommit till Sverige tidigare och som inte lyckats få fotfäste i det svenska samhället? Är det deras barn som växt upp till en tillvaro präglad av rotlöshet och utanförskap? Eller är det till och med de personer som just nu är i behov av en tillflyktsort undan krig och förföljelse?

En skärpt migrationspolitik av det slag som SD länge krävt och som M nu gör sig till förespråkare av drabbar i första hand den senare gruppen, när signalerna ljuder: Kom inte hit för här har du inget att hämta. Och är du redan här vill vi bli av med dig så fort det bara är möjligt.

Är detta rättfärdigt? Skapar en sådan politik det samhälle vi vill leva i?

Det är frågor som alla, oavsett politisk inställning eller andra förhållanden, behöver ställa sig.

För vissa yrkesgrupper blir frågan om hur människor som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd ska bemötas extra brännande. Ett av Moderaternas migrationspolitiska förslag går ut på drastiskt minskad tillgång till sjukvård för just sådana personer.

Det hedrar vårdens olika personalgrupper att deras organisationer omedelbart protesterat. "Samhället och arbetsgivarna måste tillåta att legitimerad sjukvårdspersonal arbetar i enlighet med sin yrkesetik", skriver Svenska Läkarsällskapet, och fastslår att vård ska ges till den som behöver den utan att vårdgivaren först tar reda på om patientens juridiska ställning och betalningsförmåga. Läkarförbundet och Vårdförbundet instämmer och varnar för "etisk stress" hos sina medlemmar.

Det är bara ett exempel på att vår hållning till "den andre", den som inte är som vi, påverkar oss alla. Ibland sker det direkt och påtagligt men oftare långsamt och smygande.

Avsikten att värna det svenska samhället är det inget fel på. Men den är förfelad om de åtgärder som vidtas skapar ett Sverige utan medmänsklighet och patos för mänskliga rättigheter.

Fakta:

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.