Ledare

Evangelisterna finns i svenska popmusiken

Att det finns en kristen trend i populärmusiken är ännu ett tecken på Guds återkomst i samhället.

Musikjournalisten Jan Gradvall har kallat kristen musik för ”den mest osexiga genren som finns”. Men något har hänt som gör att epitet börjar kännas förlegat. Nu när allt fler världsartister och svenska dito kommer fram som kristna evangelister i sitt skapande.

Det påminner om hur det var i frikyrkans ungdom. Bo Strömstedt, den legendariske Expressen-redaktören, skrev om den tidiga svenska pingströrelsen som hade ett eget ”sound” och om den finlandssvenske evangelisten Frank Mangs som en bluessångare i talarstolen.

Kyrkans evangelister drog fulla hus och var inte sällan just artister och konstnärer. Att Strömstedt associerar till musik när han minns och beskriver sin barndoms kyrka är inte förvånande.

När kyrkan lever svänger det: Ny musik komponeras och de sjungna orden förenar människor i en gemensam längtan. Så har det alltid varit.

I förordet till en psalmbok från 1545 skriver Martin Luther, den sjungande och spelande munken, att den som tror på Gud inte kan annat än att sjunga om det. Evangeliet utlöser sång och blir därmed ett av kyrkans kännetecken.

Och nu har alltså popmusiken, den som spelas på Spotify, blivit helig, kan man läsa i Dagens Nyheter. En kristen trend genomsyrar i popmusiken just nu: Kanye West, Justin Bieber, Lauren Daigle, Sebastian Stakset, Sara Parkman och Jonathan Johansson är bara några av artisterna som ingår i tidningens samtidsspaning.

I denna skara av kristna konstnärer ljuder nyfrälsta frimodiga toner jämte mer försiktiga som bjuder in lyssnaren i låtmakarens eget utforskande av existensen. Allt är inte lovsång eller hymner. Men det finns en tydlig och ny utgångspunkt.

I all sin bredd är detta vår tids evangelister - som fått gåvan att likt gamla tiders tältmötestalare och kyrkosångare öppna sinnen och sätta hjärtan i rörelse. Och musik är en kyrka för de många.

Att det finns en kristen trend i populärmusiken är ännu ett tecken på Guds återkomst i samhället. En återkomst från de långa perioder i historien när tron och fascination för den outgrundlige Guden var det självklara källsprånget för konst och skapande: En utgångspunkt för dramer, diktning, måleri och musikaliska storverk.

Under en tid har det östs ur andra källor som nu verkar sina. Eller som Jonathan Johansson formulerar det i DN:s artikel: ”När ideologierna har fallit och kapitalismen har förstört vår planet - vart ska vi då ta vägen? De kristna artisterna är den kulturella sfärens avantgarde.

Världen behöver mer av den musik som den katolske teologen Anders Ekenberg beskriver som "ett klingande sakrament". Ord och musik som hämtar näring från det heliga mysteriet. En händelse som Gud verkar i och genom. Kompositioner och skapande som ett tecken. Som pekar bortom sig själv. Som förmedlar en osynlig verklighet.

Läs också DN: Kristen musik inte "osexig" längre

Fler artiklar för dig