Frida Park: Genomskåda förbudsretoriken

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ledare

Den har pågått en tid nu, kampanjen mot ”religiösa friskolor”. För att förstå varför allt fler röster höjs för att förbjuda skolor som drivs på konfessionell grund måste man se vad som döljer sig bakom.

På vänsterkanten har vi de som av principiella skäl vill vrida klockan tillbaka till en tid innan friskolereformen på 90-talet.

 

Läs mer: "Stoppa all uthyrning till religiösa friskolor"

 

”Inget annat land i världen har lika långtgående marknadslösningar på skolområdet som Sverige”, skriver mångårige kyrkopolitikern Olle Burell (S), skolborgarråd i Stockholm, och avslöjar vad som djupast sett döljer sig under utspelet att stoppa all uthyrning av Stockholmslokaler till religiösa friskolor.

Drömmen om en sammanhållen skola som fostrar eleverna till goda socialdemokratiska samhällsmedborgare lever än.

Fram tills för några år sedan mötte de marknadsfientliga argumenten så gott som enhälligt motstånd från borgerliga debattörer som helt riktigt såg fri skoletablering som en garant för en sund konkurrens och en välbehövlig kvalitetshöjning, men också som en frihetsreform. Med undantag av att några få suspekta aktörer, som Plymouthbröderna och Scientologerna, tydligen lyckades flyga under skolinspektionens radar, var borgarna tämligen nöjda.

Sedan hände det mångkulturella samhället. Och det svenska stolta sekulära projektet utmanades.

Det som av så många omtalats varmt och i regnbågsfärgade ord: ”vi gillar olika” och ”det pluralistiska samhället” visade sig bli rasande obekvämt när det handlade om mer än spännande maträtter, musikstilar och högtider. Tydligen hade inte alla vett att förstå att det svenska lagoma sättet att hantera religion – som något strikt privat – är det enda politiskt korrekta.

Till friskolemotståndarnas stora glädje anslöt sig även liberaler till kritiken av de konfessionella friskolorna. I Sverige ser liberaler gärna tro som en söndagskostym man visst får pryda sig med på sin fritid, men som sedan måste hängas in i garderoben till nästa gudstjänst. Att vilja visa tro, i form av slöja, kors eller gemensam frivillig bön, även i skolan, ses med mycket oblida ögon.

 

Läs mer: SD vill stoppa nya religiösa friskolor

 

Att några av världens mest framstående skolor, som Notre Dame eller Georgetown, är katolska skolor, struntas högaktningsfullt i. Plötsligt ses lösningen på frågan om oseriösa eller osunda aktörer som förr hette strängare kontroller och bättre verktyg för myndigheter att ingripa inte längre som nog.

Nu vill man stoppa alla konfessionella skolor, och tills det är möjligt vill S alltså svälta ut dem. Man vädrar doften av friskoleblod.

För att ingen ska tro något annat: Det är synnerligen allvarligt att det finns aktörer som inte följer läroplaner eller arbetar i enlighet med skolans värdegrund. De skolorna ska stängas. Utan prut. Oavsett huvudman. Men att bunta ihop välfungerande konfessionella friskolor med oseriösa aktörer och vilja förbjuda alla är ett graverande felslut. Ett felslut med förblindande ideologiska förtecken.

Läs mer om religiösa friskolor

Alla tidigare artiklar
Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.