Joakim Hagerius: Fortsätt kampen för att leva ut tro

Alla gillar religionsfrihet, men är oense om vad det betyder.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

VAL 2018 - TRO SOM TILLGÅNG.

Samtliga svenska politiska partier svarar att de är positiva till religionsfrihet (se sidan 6). Skam vore annars. Friheten att utöva sin tro garanteras av regeringsformen. Däremot skiljer sig partierna i tolkningen av religionsfrihet. Markant.

Ingen behöver gilla olika, men alla behöver acceptera förekomsten av olikheter skriver fem muslimska samhällsdebattörer i Dagens Samhälle (21 augusti).

Och detta är något som verkar extra utmanande när det gäller religion. ”Ramadan eller Eid al-Adha är inte en svensk tradition. Men från vårt perspektiv är högtiden lika svensk som vi är svenskar eftersom muslimer som firar och utövar islam i Sverige är en del av landet. Det vill vi kunna vara även fortsättningsvis, utan att misstänkliggöras för att vi bejakar vår muslimska identitet” skriver debattörerna.

Under det förra seklet kunde motsvarande ha skrivits av frikyrkliga företrädare, som också importerat religiösa övertygelser från andra länder. Likheten är slående, trots att det handlar om olika religioner. Därför behöver vi lyssna till deras upplevelse.

Religionsfrihet behöver aktualiseras och förståelsen fördjupas. Två politiska utspel visar på hur politiska partier i Sverige tolkar religionsfrihet diametralt olika.

Centerpartiet säger till Dagen att religionsfrihet är det främsta skälet till att de inte vill förhindra konfessionella skolor att verka i Sverige, så länge de följer gällande lagar och regler. Enligt egen utsaga är Socialdemokraterna positiva till religionsfrihet, men driver samtidigt förbud av konfessionella friskolor, något som begränsar religionsfriheten. Det går inte ihop.

Frågan om muslimska böneutrop visar på samma inkonsekvens. Sverigedemokraterna vill se ett nationellt förbud mot böneutrop, vilket motiveras med religionsfrihet – friheten från religion. Kristdemokraterna som helt opåkallat satte frågan på dagordningen i våras argumenterar också med hänvisningen till frihet att slippa höra böneutropen. I denna fråga är det SD och KD som särskiljer sig genom att vilja begränsa religionsfriheten, samtidigt som man säger sig vara för densamma. Också detta är svårt att få ihop.

Vad gäller utrikespolitiken är samstämmigheten större mellan partierna, även om skillnader finns. Men flera ser behov av att stärka arbetet med och kunskapen om religionsfrihet, vilket är helt nödvändigt, inte minst med tanke på de otaliga kristna som i dag förföljs på grund av sin tro.

Nämnda politiska utspel och alarmerande rapporter om förföljda kristna visar att frågan om religionsfrihet inte kan tas för given vare sig i Sverige eller i världen.

Minnet av den seger som den tidiga frikyrkorörelsen en gång vann över det religiösa enhetssamhället behöver hållas levande, och inspirera till fortsatt kamp. Det handlar om mer än en princip. Det handlar om rättigheten att fritt utöva kristen tro, såväl som andra religioner och övertygelser.

Läs mer om svenska valet 2018

Alla tidigare artiklar
Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Ann-Christine Karlsten från Frälsningsarmén i Visby berättar om verksamheten i Krukmakarens hur för statsministerparet Stefan och Ulla Löfven.
Foto: Samuel Björk
Foto: Samuel Björk