Joel Halldorf: Ovetenskaplig kritik av kyrkan, Ulvaeus

Gud verkar i och genom fysiska, kemiska, biologiska, historiska, sociologiska och psykologiska processer – inte i stället för dem.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Lidandet är ett mysterium, och inte en enkel ekvation som vi kan lösa. Det skrev jag på långfredagen i Expressen, som en reflexion över coronakrisen och Jesus död. Texten rymde också en kritik mot dem som säger: ”Det finns en mening med allt som sker.”

Björn Ulvaeus höll inte med. I Svenska Dagbladet hävdade han att jag genom att beskriva lidandet så sällade mig till dem som är mot forskning, inklusive kampen för att få fram ett vaccin mot covid-19. Han såg i mig en vetenskapsfientlig populist, ett namn att lägga till listan Trump, Orban och Putin.

Jag måste säga att det var en tolkning jag inte hade förutsett. Mina ord syftade ju på lidandets existentiella mening, inte dess biologiska orsak. Med hjälp av vetenskapen kan vi givetvis förklara orsaken till mycket lidande, och förhoppningsvis också bota. Men laboratorier kan inte slå fast meningen med lidandet – och det ska även präster och pastorer vara försiktig med att göra.

Uppenbarligen talar vi förbi varandra, men vad ligger bakom missförståndet? Ulvaeus utgår från en religionskritisk tradition, en som tyvärr fått en del vatten på sin kvarn från oförståndiga kristna.

Läs mer Kristna politiker: "För oss är det självklart att be"

 

Föreställningen att religion och vetenskap inte kan förenas har en lång historia. 1800-talsfilosofen Auguste Comte var tidigt ute när han hävdade att alla kulturer genomgick tre stadier, varav det sista innebar att vetenskapen ersatte religionen. Vetenskapsteoretikern Karl Popper beskrev hela historien som en kamp mellan ”den vetenskapliga traditionen” och kristendomen. Sociologen Max Weber menade att vetenskapliga framsteg trängde undan Gud.

Från akademin sipprade denna syn ut i samhället. Efter att han återvänt från den första rymdfärden utbrast den sovjetiske kosmonauten Jurij Gagarin: ”Jag såg inte någon Gud därute.” Liknande påståenden dyker ofta upp när den vetenskapliga kunskapen växer: andliga erfarenheter reduceras till kemi i hjärnan, hjälp från förbön kallas placebo och Big Bang påstås motbevisa Första Mosebok.

Men denna kritik är inte vetenskaplig, för den bottnar inte i hur den kristna tron faktiskt förstår relationen mellan Gud och skapelse.

Enligt kyrkan är Gud inte en varelse i världen, lik Zeus eller Tor. Gud är till sitt väsen annorlunda än skapelsen, och därmed skild från den. Det betyder att varken teleskop eller mikroskop kan fånga in Gud. Det hade varit ett starkare argument mot kristen tro om Gagarin faktiskt sett Gud där uppe i rymden, sittande på en himlakropp.

Denna skillnad mellan Gud och skapelse gör att Guds nådefulla närvaro i världen aldrig tränger undan det skapade. Gud verkar i och genom sin skapelse, inte i stället för den. Det må vara en teologisk tungvrickare, men om vi tänker efter inser vi att den är fundamental för kristen tro.

Läs mer Torbjörn Aronson: Liberaler behöver lära sig mer om kyrkans historia

 

Det är nämligen därför vi kan säga att Jesus är helt och hållet Gud och samtidigt fullt ut människa. Inte det ena eller det andra, utan både-och. Det gudomliga och det skapade konkurrerar inte. Samma sak gäller i dopets vatten eller nattvardens bröd och vin: Gud är där, samtidigt som det förblir bröd, vin och vatten.

Därför är vetenskapliga upptäckter aldrig ett hot mot tron: Gud verkar i och genom fysiska, kemiska, biologiska, historiska, sociologiska och psykologiska processer – inte i stället för dem. Följaktligen har kyrkan både bett och byggt universitet och sjukhus. Återigen: Inte det ena eller det andra, utan både-och.

Läs mer Frida Park: Csaba Bene Perlenberg bygger halmgubbe om bönen för Utbult

 

Men det är inte bara religionskritikerna som missat detta, utan också vissa kristna. I början av 1900-talet var det vanliga budskapet i pingstväckelsen att den som blev sjuk skulle välja mellan att gå till läkare eller att ta ”Herren som läkare”. En del trosförkunnare har predikat likadant. Samma antingen/eller-attityd har hörts i debatter om livets ursprung, och klimatförnekare har fått gehör för sin vetenskapsskepsis i kyrkorna.

Tyvärr får dålig teologi oftare ett större medialt genomslag än god. Kritiken från Ulvaeus, och för den delen också från Csaba Perlenberg, visar att kyrkan inte kan vara nog tydlig på denna punkt. Det finns goda teologiska skäl att bejaka vetenskap, utan att oroa sig för att den reducerar Gud till en onödig hypotes.

Kristen vetenskapstro är inte en eftergift till en sekulär modernitet, utan följer av tron på inkarnationen.

Världen är full av orsakssamband som går att kartlägga, samtidigt som allt vetter mot oändliga djup. En del sanningar kan sättas på formel med matematikens språk, medan andra är bättre att besjunga med musikens.

Borde vi inte kunna enas om det, Ulvaeus?

Läs mer Debatten om tron i offentligheten – rond för rond

 

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.