Bönen ger trygga ramar för juristen

Han är affärsjurist och advokat, van vid tuffa förhandlingar. Sitter i flera styrelser och har fem barn. P-G Jönsson lever i högt tempo, men tummar aldrig på aftonbönen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

I NK-huset i centrala Stockholm ligger AG Advokatbyrå där Per-Gunnar ”P-G” Jönsson är delägare. Receptionisten lotsar mig genom öppna, ljusa lokaler fram till ett konferensrum där lunchen står serverad. P-G Jönsson kommer in strax därpå, kommenterar att livet är stressigt och slår sig ner. Jag är på väg att ta en första tugga när P-G stillar sig, knäpper händerna och säger ”Gode Gud välsigna maten”.

Det är just bön jag kommit för att prata om. Något som varit viktigt för P-G ända sedan han var barn. Han växte praktiskt taget upp i bönhuset i EFS i Östersund.

– Tanterna i Östersund, de var ju förebedjare som bar en. Många av dem tyckte att jag skulle bli präst. Om man var vältalig och framför allt man var det nästan automatiskt på den tiden att man skulle bli det. Jag övervägde det, men upplevde aldrig någon kallelse.

Hur kom det sig att du valde juridiken?

P-G blickar ut genom fönstret och ler vid tanken av ett fint minne.

– En del kanske tänker att jag är kylig och kall med tanke på vad jag arbetar med, men jag är egentligen driven av det romantiska i livet. Länge tänkte jag att jag skulle ta över min fars musikaffär. Jag kunde inte tänka mig något bättre än att sälja pianon och orglar.

– Men sedan var den en flicka, en betydelsefull gymnasiekärlek som skulle flytta till Uppsala. Och då flyttade jag efter. På den tiden kom alla in på juristutbildningen så jag tänkte att jag kan väl prova på det.

P-G Jönsson överraskade sig själv genom att vara duktig på juridik. Ingen av hans föräldrar är akademiker, men han gillade att juridiken var mer filosofisk än matematisk, att det inte är en tvärsäker vetenskap utan att mycket handlar om argumentation och medkänsla. Det passade P-G.

Och på den vägen har han fortsatt. Advokatjobbet tar mycket tid i anspråk, men P-G betonar att familjen och tron är viktigast. Grunden lades under ungdomsåren.

– På ett sätt socialiserades jag in i tron av mina föräldrar, men sedan i ettan på gymnasiet blev jag frälst, som man säger. Det var på ett ungdomsläger på bönhuset i Östersund. Det var avgörande för mig.

P-G tystnar på ett sätt han inte brukar göra.

– Nu blir det blir svårt med orden ... Det känns nästan privat att prata om. Men det var en känsla att jag verkligen ville följa Jesus.

– Jag blev lugn och trygg och glad. Det var ungefär som en förälskelse, ja, jag kan inte beskriva det på något annat sätt. En förälskelse som varar livet ut. Inte som att träffas av blixten, men snudd på.

Under ungdomsåren var de gemensamma bönesamlingarna viktiga. P-G skrattar till åt ett minne.

– Vi hade ett bönerum på en lägergård och det var sådan väldoft där inne, alltså en fysisk doft. Jag undrade länge varför det gick så mycket lättare att be där.

– Några år senare fick jag veta att doften kom från ett giftigt lim i golvmattan. Det kan ha varit mögel till och med. Men bönen kändes väldigt stark där, säger P-G och ler.

Bön i olika former har varit viktiga för P-G. Aftonbönen är central och han kan inte komma ihåg en enda läggning från barndomen utan aftonbön. Han behövde den för att komma till ro och uppskattade den mänskliga kontakten som aftonbönen innebar. Att på ett särskilt sätt bli sedd av sina föräldrar och få deras närhet.

När P-G själv fick barn var det naturligt att fortsätta låta bönen bli en naturlig del av kvällsrutinen. Han har fem barn i åldrarna 6 till 24 och med samtliga har han bett eller ber. Bönen han återkommer till är: ”Gode Gud, låt mig sova gott och drömma om bara bra saker i natt och inte vara rädd”. När han själv var liten bad han att han inte skulle drömma mardrömmar, men nu har han insett att det är bättre att be om det goda än att be bort det onda.

– Sedan tas bönen inte alltid emot med vilja och lust av barnen, det kan nog många föräldrar känna igen sig i. Men om jag inte blir utslängd sitter jag där på sängkanten och ber för mina barn. Jag vill åtminstone att de ska se att det är viktigt för mig.

När P-G Jönsson bett med barnen ber han för sig själv. Han tror mycket på den rituella bönen och säger att vi inte ska underskatta dess betydelse. Där inspireras han mycket av muslimerna som flera gånger om dagen ber lästa böner. P-G Jönsson ber ”Gud som haver barnen kär” och ”Fader vår”, med tillägg efter behov.

– Hur stressigt livet är, hur man än mår – för jag mår inte alltid bra – kan jag inte komma till ro utan aftonbönen.

Även under arbetsdagen återkommer han till samtalet med Gud.

– Under dagen ber jag ofta fritt och tyst. Jag tycker inte så mycket om att be högt tillsammans med andra, det är så lätt att bönen blir ett maktmedel. För mig blir bönen ärligare om jag ber tyst. Det är något mellan mig och Gud.

Vad ger det dig att be?

– Bönen ger mig två saker. Dels en kompass i min person och vägledning av Gud. När jag driver hårda förhandlingar vill jag nå ett bra resultat för kunden, men också vara rättfärdig. Det är så lätt att ljuga lite för att få mer framgång, men bönen hjälper mig att navigera rätt.

– Och dels ger bönen en trygghet. Eller tillfredsställelse. Kanske trygghet är det bästa ordet ändå. Den man vill leva med vill man ju samtala med. Annars är det ingen relation. Om man skulle sluta prata med den man är kär i skulle det ju bli katastrof. Och på samma sätt är det med Jesus.

– Det där sista har jag inte tänkt på tidigare, jag kom på det nu, men så är det ju verkligen.

P-G Jönsson har alltid varit öppen med sin tro. Under studietiden var det en del som reagerade på att han både var aktiv i Uppsalas nationsliv och i kyrkan. Själv såg han ingen motsättning. På samma sätt ser han ingen motsättning i att vara affärsjurist och öppen med sin kristna övertygelse. Alla på jobbet vet att han är troende.

– Jag märker att många kollegor är bedjande och lite smygkristna, men de skulle aldrig gå till kyrkan.

– Eftersom alla vet att jag är kristen, händer det då och då att de kommer till mig med frågor. En kompis gick igenom en tuff period och då gav jag honom tipset att be. Tio år senare satt vi på en middag och han berättade att han hade tagit fasta på rådet och att bönen hade gjort skillnad i hans liv.

Tron hjälper också P-G Jönsson att navigera rätt i tuffa, ibland moraliskt knepiga, situationer.

– Tron sätter en bortre gräns för vad jag kan medverka i på jobbet. Alla, både troende och icke-troende har ju gränser och för mig är mina kopplade till min kristna världsbild. Jag tror att vi är sedda av Gud hela tiden och att vi en dag ska stå till svars för vad vi gjort. Det synsättet tror jag bidrar till en bättre värld.

När salladen är uppäten är det dags för P-G Jönsson att ta sig an nästa uppgift innan helgen stundar. Trots att schemat är tajt verkar han ha förmågan att vara närvarande i varje stund. Innan han somnar kommer han, precis som så många gånger förr, knäppa händerna och vända sig till den Gud som haver alla barnen kär.

Fakta: P-G Jönsson

Ålder: 59.

Född: Östersund.

Bor: Lidingö.

Familj: Fru och fem barn.

Sysselsättning: Advokat inom affärsjuridik.