Den svenska semestern fyller 80 år!

Grattis och hipp hurra – den svenska semestern fyller 80 i år! Men även om vi gillar att vara lediga ligger vi sällan på latsidan. Den ideala svenska semestern fylls av friluftsaktiviteter och resor.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Det har gått precis 80 år sedan begreppet semester infördes i Sverige. 1938 fattade riksdagen beslut om att införa två veckors betald semester för arbetarna i ett land där industrialiseringen satte allt större press på tempo i produktionen. Syftet var förutom välbehövd vila att också jämna ut klasskillnader. Innan dess hade semester och resor bara varit en förmån för överklassen.

Men en stor del av befolkningen berördes inte av den nya semesterlagen, nämligen hemarbetande husmödrar. Därför instiftades husmoderssemestern två år senare. Folkhögskolor och lantbruksskolor som stod tomma över sommaren blev husmödrarnas semesterparadis och de fattigaste och mest utarbetade husmödrarna kunde ansöka om resebidrag och betald vistelse. Husmoderssemestern levde kvar ända in på 1970-talet.

Läs mer: Tomas Sjödin: Vi kan inte enbart njuta på semestern

 

Det har redan från början funnits tydliga föreställningar om hur man ska fira semester. Du ska vila upp dig – men du ska inte vara lat. Direktiven kom från högsta ort redan från början. Organisationer som Friluftsfrämjandet och Svenska turistföreningen kampanjade för den ideala semestern som gärna skulle innehålla friluftsliv i form av camping och fysiska aktiviteter.

Resor inom landet men även utomlands ökade i takt med att privatekonomin förbättrades. Mellan 1930- och 1950-talen femdubblades konsumtionen av resor. Bilsemestern slog igenom först, sedan kom långresorna. 1954 gjordes den första charterresan från Sverige till Palma de Mallorca – en flygning som tog tolv timmar med sammanlagt fyra mellanlandningar.

Läs mer: Kristna profiler minns sina första sommarjobb

 

1951 utökades den lagstadgade svenska semestern till tre veckor, 1963 fick svenskarna rätt till fyra veckors semester och 1978 infördes det system som vi fortfarande har kvar med fem veckors semester, sammanlagt 25 dagar. Och man behöver så klart inte vara ledig just på sommaren, även om idén med industrisemester i juli månad fortfarande hänger kvar. Många passar på att plocka ut semesterdagar andra tider på året, och faktum är att många svenskar inte ens utnyttjar sina semesterdagar.

Sverige hör till de länder i världen som har flest antal dagar betald semester. Bara en handfull länder ligger över Sverige i listan, däribland Finland, Frankrike och Polen.

I botten på semesterlistan ligger länder som Thailand och Filippinerna med ett minimum på sex respektive fem betalda semesterdagar. Även USA utmärker sig som det enda land i västvärlden där lagstadgad semester inte förekommer över huvud taget. Semester förhandlas med arbetsgivaren och var fjärde arbetare i USA har inte betald semester över huvud taget.

Läs mer: Britta Hermansson: Fastna inte i jakten på den perfekta sommaren

 

Än i dag är resandet en viktig del av svenskarnas semester. 60 procent av semesterfirarna åkte utomlands förra året.

Helst reser vi inom Europa just nu medan resorna till Thailand och USA minskar. Trots klimatdebatten ökar utlandsresorna för varje år och i genomsnitt kostar semestern 15 600 kronor per person. Men varför reser vi då? Huvudsyftet för de tillfrågade i Vagabonds Resebarometer är lugn och ro och avkoppling, att träffa släkt och vänner och att komma bort från vardagen.

Skadeglada svenskar på semester

Enligt en undersökning gjord av reseföretaget Ving har tre av tio svenskar skickat semesterbilder till familj, vänner eller kollegor med förhoppning om att mottagaren ska bli avundsjuk på det fina vädret. Vi vill också gärna att det ska vara riktigt dåligt väder hemma när vi solar och badar utomlands.

Ensamstående mammor drabbas på semestern

Ungefär var fjärde svensk har inte råd att åka på semesterresa och har inte heller tillgång till något fritidshus. Bland ensamstående kvinnor med barn, i synnerhet utlandsfödda, är andelen som får stanna hemma ännu högre, visar statistik från SCB.

Debatt