Forskare: Att sluta arbeta väcker stora frågor om livet

Livet handlar inte bara om att göra karriär. Att betyda något för andra människor är en minst lika viktig drivkraft i jobbet.
Och det i sin tur gör det tuffare att säga farväl till arbetet.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Allt började när Marita Flisbäck pratade med en kollega på Göteborgs Universitet. Kollegan skulle snart gå i pension och det var med blandade känslor hon lämnade jobbet.

– Det väckte så många tankar hos henne om meningen med arbetet och livet, och det här var en ögonöppnare för mig, säger Marita, som då precis skrev på en bok med existenssociologiskt perspektiv.

– Jag kände bara att det här med pensionstillfället får vi inte missa!

Det blev en helt egen studie, och intervjuerna med 43 personer i pensionsåldern överraskade både Marita Flisbäck och forskarkollegan, tillika maken, Mattias Bengtsson.

Att säga farväl till arbetet väcker existentiella frågor till liv – och allra tydligast blir det för personer som ser på sitt jobb som ett kall.

– Vi pratar om personer som ser att frukten av deras arbete har mening i ett större sammanhang, för samhället eller för medmänniskan, och som känner att det är viktigare än karriär, säger Mattias.

Varken han eller Marita hade förväntat sig att det här med kall skulle beröra så många, oavsett yrkesverksamhet. Kallet handlar om ett förhållningssätt till arbetet och kan inte begränsas till vissa yrken. Det spelar alltså ingen roll om man är sjuksköterska, präst, revisor eller renhållningsarbetare.

Och det här är ett fenomen som är underskattat.

– Ser man sitt arbete som en livsuppgift, ett kall, så är det ju något du egentligen inte kan avsluta, även om pensionen som institution säger att du måste det. Det här är verkligen ett område som behöver undersökas mer, konstaterar Marita.

Många av dem som intervjuades i studien, både före och efter­ pensionen, såg fram emot ett lugnare liv. Men kallet och de existentiella frågorna kom in som komplikationer i processen.

Och vem kan man prata med om sina tankar och känslor när man förväntas vara den där lyckliga nyblivna pensionären som kan ägna hela dagen åt museibesök och golfrundor?

– Det är inte självklart att man kan ta upp de här tankarna om livets förgänglighet med familj, vänner eller på jobbet. De tas inte riktigt på allvar, konstaterar Marita.

Det blir litegrann som elefanten i vardagsrummet, menar hon.

– Alla vet att tankarna väcks men man pratar inte om det. Kanske skulle man som arbetsplats behöva hitta strategier på det här området.

För övergången från arbete till pension kan göras smidigare, även för den som upplever jobbet som ett kall. Kanske kan man jobba kvar som timanställd även om lagen säger stopp för en tillsvidaretjänst? Kanske kan man vikariera vid arbetstoppar?

– En värdig avtackning på jobbet där man får bekräftelse av både chefer och kolleger gör också att det känns lättare att lämna. Eller att du får lära upp den person som ska ta över efter dig, säger Mattias.

Det läggs politiska förslag om att höja pensionsåldern och det finns verkligen de som vill jobba längre, men det har inte riktigt slagit igenom i alla led.

– I studier av arbetsgivarnas förhållningssätt till äldre arbetskraft så finns det en ganska stor skepticism. Och att den som vill fortsätta jobba efter pensionsåldern i allmänhetens ögon fortfarande betraktas som avvikande är faktiskt lite förvånande, säger Mattias.

Att säga farväl till jobbet väcker existentiella tankar till liv, som även kan bidra till en positiv kraft för många.

– Existentiella tankar kan verkligen vara en resurs och ett redskap som gör att man än mer vill ta vara på tiden, att leva här och nu och inte vänta till senare, säger Marita.

En inställning som både hon och Mattias tar med sig i sin livssituation som nyblivna föräldrar mitt i livet.

– Karriär och social status har blivit mindre viktigt för mig. Viktigare är att känna att mitt arbete har mening utan att det för den skull blir självuppoffrande på bekostnad av familj och vänner, säger Mattias.

– Ja, det är ett råd vi tar med oss från de nyblivna pensionärerna, säger Marita. Vänta inte till senare, lev här och nu!