Daniel Ringdahl, krönikör

Jesus lät sig inte döpas för sin egen skull. Hela Jesu liv var ett liv i tjänande.

Daniel Ringdahl
Helgkrönikör

Jesus håller när världen skakar

Gud lovar att ingenting kan skada den som har Gud till sin Herre.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nytt år, nya … orosmoln? Det nya årtiondet har startat skakigt. Omkring nyår blev relationen mellan USA och Iran iskall sedan USA attackerade och dödade bland annat den iranske militäre ledaren Soleimani. Oron för ett potentiellt krig i Mellanöstern är stor. Samtidigt möts vi av hemska bilder från bränderna i sydöstra Australien, med enorma skador på djur och mark, där även ett flertal människor har omkommit. Australien är avlägset, men vi minns bränderna i Sverige sommaren 2018 och många känner djup oro.

Starten är skakig och framtiden osäker. Vi har inga löften om fred, frihet och hälsa i livet, men Jesajas ord kan trösta var och en som oroas. Gud lovar sitt folk att ingenting kan skada den som har Gud till sin Herre och beskyddare. Men Gud lovar inte frihet från prövningar. Det står ju faktiskt: ”När du går genom vatten … när du går genom eld …” För Guds folk är inte frågan om de ska möta prövningar, utan när de ska möta dem och hur.

Efter att Jesaja hade framfört Guds ord fick judarna vara med om svåra militära nederlag. De fick till och med se templet i Jerusalem förstöras och folket föras bort i exil. Och ändå var Guds löften alldeles sanna och trovärdiga: ingenting skulle skada dem. Hur går det ihop? Och vad betyder det för oss, som har samma löften men ändå får uppleva sorger, sjukdomar och olyckor?

Jesu dop hjälper oss att förstå. Hur då? Berättelsen är inte alldeles enkel, men vi är i gott sällskap. Evangelisten Matteus berättar att även Johannes Döparen tyckte det var märkligt att Jesus ville bli döpt av honom. Men Jesus lät sig inte döpas för sin egen skull. Hela Jesu liv var ett liv i tjänande, och dopet i Jordan markerade startpunkten för Jesu offentliga verksamhet som skulle leda till korset. När Jesus steg ner i vattnet gick han in under våra villkor och tog på sig vår börda. När Jesus stod upp igen från dopet hördes en röst från himlen som ekade av profeten Jesajas (42:1) och Psaltarens (2:7) ord: Jesus är Guds utvalde hjälte som världen har väntat på i generationer!

När vi går in i det nya året och decenniet gör vi det i vetskapen om att världens farligaste fiender inte är maktmänniskor, terrorister och inte ens klimatförändringar. Våra farligaste fiender är satan, synden och döden, och dem har Jesus besegrat genom sin död och uppståndelse (Kol. 2:13–15). Gud har gått genom vatten och eld i vårt ställe – han har till och med gett sin Sons liv i utbyte för oss. När Gud säger att han ska beskydda sitt folk är det inte ett förtäckt hot utan ett löfte att vila i. För var och en som vill ta emot det!

I dopet blev du upptagen i Guds familj, renad från dina synder, nyskapad av Gud och fylld med Guds helige Ande. Oavsett hur året utvecklar sig, oavsett vilka prövningar vi får möta eller vilka konflikter som blossar upp – Jesus Kristus är densamme och han är vår beskyddare. Därför kan vi möta det nya året med glädje och förtröstan. ”Min kropp och mitt mod må svika, men jag har Gud, han är min klippa för evigt.” (Ps. 73:26.)


Söndagens bibeltexter:

Gamla testamentet: Jesaja 43:1–4

Nu säger Her­ren, han som har ska­pat dig, Ja­kob, han som har for­mat dig, Is­ra­el: Var in­te rädd, jag har friköpt dig, jag har gett dig ditt namn, du är min. När du går ge­nom vat­ten är jag med dig, vat­ten­mas­sor­na skall in­te dränka dig. När du går ge­nom eld skall du in­te bli svedd, lågor­na skall in­te bränna dig. Jag är Her­ren, din Gud, Is­ra­els He­lige­­ är den som räddar dig. Jag lämnar Egyp­ten som lösen för dig, jag ger Kush och Se­ba i ut­byte. Du är dyr­bar för mig, jag ärar och äls­kar dig. Därför ger jag människor i ut­byte mot dig, and­ra folk som be­tal­ning för ditt liv.

Episteltext: Apostlagärningarna 8:14–17

Då apost­lar­na i Je­ru­sa­lem fick höra att Sa­ma­ri­en ha­de ta­git emot Guds ord sände de dit Petrus och Jo­han­nes, som res­te ner och bad för de tro­en­de att de skul­le få he­lig an­de. Ty ännu ha­de An­den­ in­te kom­mit över någon av dem, de var ba­ra döpta i her­ren Je­su namn. Men nu la­de apost­lar­na si­na händer på dem, och de fick he­lig an­de.

Evangelietext: Markusevangeliet 1:9–11

Vid den ti­den kom Je­sus från Na­sa­ret i Ga­li­leen och döptes i Jor­dan av Jo­han­nes. När han steg upp ur vatt­net såg han him­len de­la sig och An­den kom­ma ner över ho­nom som en du­va. Och en röst hördes från him­len: ”Du är min äls­ka­de son, du är min ut­val­de.”

Psaltaren: Psalm 89:20–29

Du ta­la­de en gång i en syn, du sa­de till di­na trog­na: ”Jag kröner en hjälte, jag upphöjer en yng­ling ur fol­ket. Jag har fun­nit Da­vid, min tjäna­re, och smort ho­nom med min he­li­ga ol­ja. Min hand skall va­ra hans fas­ta stöd, min arm skall ge ho­nom styr­ka. Ing­en fi­en­de skall över­rump­la ho­nom, ing­en vålds­man skall ku­va ho­nom. Jag skall kros­sa al­la fi­en­der i hans väg och slå ner dem som ha­tar ho­nom. Min tro­fast­het och nåd skall följa ho­nom, i mitt namn vin­ner han se­ger. Jag skall lägga ha­vet un­der hans hand, flo­der­na un­der hans välde. Han skall säga: Du är min fa­der, min Gud och min räddan­de klip­pa. Han skall va­ra min förstfödde, den högs­te bland jor­dens kung­ar. För evigt skall jag vi­sa ho­nom nåd, mitt förbund med ho­nom skall stå fast.

Bethel church
Ta emot inspiration från karismatiska förnyelserörelser, men fånga också upp de varningssignaler som finns. Bilden: Bill Johnson undervisar på bibelskolan i Kalifornien.
Foto: Christopher Visser
Foto: Christopher Visser