Rigmor Robèrt hoppas på fällande domar i Knutbymålet

I 16 års tid har läkaren och psykoterapeuten Rigmor Robèrt följt Knutby Filadelfia. I dag driver hon bland annat Sektpodden med den tidigare pastorsfrun Emma Gembäck. För Dagen berättar hon om hur engagemanget började, om sin egen uppväxt i frikyrkan samt om sin roll under den pågående rättegången.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Ett par månader efter skotten i Knutby 2004 sitter Rigmor Robèrt på ett tåg norrut. Då ringer hennes mobil. I andra änden finns dåvarande Expressenredaktören Leo Lagercranz som ber henne att skriva en text. Först är hans tanke att texten ska handla om kungen, men då Rigmor Robèrt inte känner för ämnet byter redaktören spår och frågar vad hon själv skulle vilja skriva om i stället.

– Jag minns att jag tittade ut genom tågfönstret och såg det uppländska landskapet breda ut sig och så berättade jag för Leo att jag tänker väldigt mycket på Knutby just nu. ”Bra, kör på det! Det är aktuellt”, sa han. Så jag skrev om Knutbytragedin och den texten kom att förändra mitt liv.

Responsen på artikeln lät inte vänta på sig. Rigmor Robèrt fick mejl och samtal från kommunanställda och lärare i Knutby, från grannar och oroliga anhöriga till församlingsmedlemmarna.

– Alla sa ungefär samma sak. De beskrev hur det skrivits så otroligt mycket de senaste månaderna. Men att det här var första gången någon verkade förstå hur man faktiskt kände.

Sedan den våren har Rigmor Robèrt följt Filadelfiaförsamlingen i Knutby på nära håll. Hon har samtalat med anhöriga och församlingsmedlemmar, hamnat på kollisionskurs och anmälts av församlingsledningen. Men även vunnit förtroende hos många i den inre kretsen i Knutby Filadelfia efter församlingens upplösning.

När hon för två år sedan fyllde sjuttio år var det flera av dessa som överraskade henne med en födelsedagsfest.

– Det var fantastiskt. De dök upp här, dukade och putsade vårt finporslin och hade med sig mat och sallad och allt möjligt, berättar Rigmor Robèrt med ett leende när hon tar emot oss i hemmet i Nacka söder om Stockholm.

Solen lyser in genom de stora fönstren och på sjön utanför den vackert belägna villan har en tunn ishinna bildats. Rigmor Robèrt stryker en hand över hunden Vargans rygg och fortsätter att berätta. I dag har hon en god relationen till många av människorna från Knutby Filadelfia. Bland annat har hon och Emma Gembäck, gift med den tidigare Knutbypastorn Peter Gembäck, blivit vänner och tillsammans startat populära Sektpodden.

– Vi är överväldigade av responsen. Vi har fått otroligt starka mejl från lyssnare som beskriver sektliknande miljöer från helt andra sammanhang och som berättar att det vi pratat om hjälpt dem.

 

Lyssna på hela intervjun i poddformat:

Lyssna på alla tidigare avsnitt av Dagens människa på Dagen.se

Lyssna på alla avsnitt av Dagens människa via Itunes. 

 

Just nu pågår rättegången i Uppsala tingsrätt där tre av de tidigare Knutbypastorerna står åtalade. Rättegången har hållits bakom lyckta dörrar, men på en bänk utanför sal 11 där förhandlingarna skett har Rigmor Robèrt suttit under många av rättegångsdagarna.

– Jag hade lovat några av målsägarna att finnas i huset. De upplever ett stöd om det är kämpigt inne i rättssalen att de kan komma till mig pausen. Någon kanske vill ha ett ord någon annan en kram, berättar hon.

Hur har de här dagarna känts för dig som följt församlingen så länge?

– Det känns som att jag väntat på det här i 16 års. Jag bryr mig inte så mycket om straffskalorna, men jag hoppas på fällande domar. Jag vill inte att människor som begått så stora fel i sitt ledarskap ska kunna sitta i tv-soffor och säga att de blivit frikända. Jag vill att målsägarna och deras nära ska få upprättelse.

Rigmor Robèrt växte själv upp i en kristen miljö. I pingstförsamlingar i Finspång och Örebro och även om hon i vuxen ålder levt vad hon kallar ett ”världsligt liv” är begreppsvärlden från Bibeln fortfarande närvarande hos henne.

– Den bakgrunden har gjort att jag förstår Knutbymedlemmarnas begreppsvärld, konstaterar hon.

Har du en tro själv?

– Jag har en slags medfödd tillit. Jag upplever tillvaron, medmänniskorna och livet i all dess bräcklighet som någonting heligt. För mig sammanfattas mycket av den innerlighet jag uppfattar inom kristendomen i orden ”allt vad ni gjort för en av de minsta har ni gjort för mig”.

Hade du själv kunnat fastna i Knutby?

– Nej, inte just där. Men däremot fastnade jag i en sektliknande miljö när jag studerade jungiansk psykologi i Zürich. En sekt kan uppstå i olika miljöer och jag tror att min egen erfarenhet därifrån också har bidragit till att jag kunde förstå människor som for illa i Knutby.

Vad drev dig att engagera dig?

– Människorna. Dels alla de här förtvivlade anhöriga som önskade få kontakt med sina familjemedlemmar. Men också barnen. Det är en riskmiljö för barn att växa upp i en sådan här miljö och jag såg liksom framför mig hur de barnen en dag när de blivit äldre skulle vända sig till mig och säga ”Rigmor, du som visste hur vi hade det. Varför sa du inget. Varför gjorde du inget”?

Skulle du beskriva det du gör som ett kall?

– Jag är läkare och läkaryrket är ett kall. Ingen läkare kan ge lindring åt alla människor. Men det som kommer i ens väg – det ska man ta hand om. Och Knutby kom i min väg. Att komma dit kändes som att komma till ett skeppsbrott där människor bildligt talat låg och kämpade i vågorna. Jag ville försöka räcka en hand till dem.

Läs också Åsa Waldau inför rättegången: Det var inte jag som styrde
 

Det är tydligt att människoödena berör Rigmor Robèrt. Hon stannar upp i berättelsen och kisar mot den bländande solen från vardagsrumsfönstret. Det blänker alltjämt i sjön som oftast så här års brukar befolkas av skridskoåkare. Men i år är isen hittills för tunn. Vi samtalar vidare om bilden av skeppsbrott som Rigmor just beskrivit. Hur vet man om sjön är trygg? Om isen håller, så att säga. Hur kan man som kristen ta temperaturen på en församling, för att veta om den är sund?

– Jag tror att man behöver se upp när ledaren blir den enda uttolkaren av Gud. När det blir överdrivet fokus på drömmar och tecken samt när tillrättavisningar i församlingen leder till utfrysningstillrättavisning, säger Rigmor Robèrt.

Har du tappat tron på sunda församlingar efter din kontakt med Knutby?

– Absolut inte, det är ett mänskligt behov att få samlas och dela tron. Jag tror att kyrkan kan lära mycket av det som gick snett i Knutby för att undvika att samma sak återupprepas.

Hur har Rigmor Robèrt själv det med Gud i dag?

– Jag undrar nog mer hur Gud har det med mig. Men jag försöker kalibrera livet mot någonting större och för mig är det ett sätt att relatera till Gud.

– När mina söner var små bad vi alltid aftonbön. Jag ville att de skulle vara förtrogna med det här sättet att vända sig inåt som människor gjort i alla tider, konstaterar hon med ett leende.

– Också i min och Emma Gembäcks podcast så ber jag alltid min lilla bön om hjälp att använda stunden på rätt sätt. Att finna orden, tankarna på ett sätt som kan vara till hjälp för människor. Det blir ett sätt att kalibrera mig själv, säger Rigmor Robèrt.

Läs också Knutbypastorn: Vi fick stryk av Åsa men gav sannerligen stryk också

Läs de senaste artiklarna om Knutbysekten

Alla tidigare artiklar

Mer från podden Dagens människa

Alla tidigare artiklar

Rigmor Robèrt

Ålder: 71 år.

Yrke: Läkare, psykoterapeut och författare.

Bor: I Nacka.

Familj: Maken Kalle och två vuxna söner med familjer.

Aktuell: Med Sektpodden tillsammans med Emma Gembäck.

Roland Hellsten.
Foto: Per-Johan Thörn/Natanael Gindemo/Moa Almeräng
Foto: Per-Johan Thörn/Natanael Gindemo/Moa Almeräng
ARTIKELSERIE: PÅ DJUPET MED...
Joakim Lundqvist.
Foto: Sara Källner
Foto: Sara Källner