Så styr mobilerna våra liv

Sociala medier aktiverar belöningscentrat i hjärnan och ”likes” genererar dopaminkickar. Då är det inte konstigt att vi fastnar vid våra skärmar. Men fler och fler börjar ifrågasätta tiden vi tillbringar med mobilen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Edvard Wiberg älskar app-tips. Älskar att ha koll på vad kreativa människor skapar och se hur de har tänkt. Han använder appar som förenklar livet, men har också märkt hur lätt det är att bli dess slav.

– Till slut reagerar och agerar man så fort mobilen piper och det kan leda till att man tappar kontrollen och undrar: Vad är mitt liv egentligen?

Under en sommar för några år sedan bestämde sig Edvard Wiberg för att stänga av alla sociala medier.

– I början var det jobbigt. Jag kände en oro för vad jag missade, både olika event och kompisars livsuppdateringar. Jag tror att det grundar sig i en rädsla för att andra gör roliga saker som jag inte är med på, en Fomo – fear of missing out.

Efter den två månader långa fastan plockade Edvard Wiberg upp mobilen igen och märkte hur snabbt han kom in i gamla vanor. I samma veva läste han ett nummer av NOD som lyfte fram forskning om mobilanvändande, bland annat att mobilen påverkar samtal och hindrar dem från att gå på djupet, även om mobilen bara ligger på bordet.

– Då bestämde jag mig för att jag måste ta till andra metoder. Så jag stängde av alla notifikationer, köpte en analog väckarklocka och beslutade att aldrig använda mobilen när jag umgås med andra.

– Jag vill inte bidra till en kultur där vi är frånvarande och inte ser varandra. Vi skulle ju aldrig acceptera att en annan människa hela tiden knackade oss på axeln och avbröt samtal, men med mobilen verkar vi tycka att det är okej.

Effekten av att Edvard Wiberg skalat ner sina aktiviteter på sociala medier är att han upplever en större närvaro i livet.

– Livet händer ju framför dig hela tiden. Jag har blivit bättre på att uppleva det.

 

Läs mer: Familjen som kopplade ner

 

Teologistudenten Caroline Jörnland delar Edvard Wibergs upplevelse. Med hjälp av appen Moments håller hon koll på hur länge hon använder sin mobil varje dag.

– Vissa dagar har det varit över tre timmar även om jag inte vill låta mobilen uppta så stor del av min dag. Via Moments kollar jag också hur många gånger jag plockar upp telefonen, vilket kan vara skrämmande många. Om det är över 50 gånger blir jag bedrövad över mitt eget beteende, för det tyder på en rastlöshet hos mig.

I januari kom Caroline Jörnland hem till Sverige igen efter en termin i Sydkorea. Tiden där blev en väckarklocka eftersom många sydkoreaner hade mobilen framme nästan hela tiden. Dessutom verkade de vara experter på att parera folk på gatan, trots att de stirrade ner i sina skärmar. Att leva i den miljön fick Caroline Jörnland att tänka till.

– Jag upplever inte Sverige lika extremt, men jag vill inte fastna i att leva mitt liv i den parallella värld som pågår i sociala medier. Jag vill umgås med människor utan att ständigt bli störd av olika notiser som plingar till.

Att använda appen Moments har hjälpt Caroline Jörnland att få kontroll på hur mycket hon använder mobilen och hon tävlar mot sig själv för att få bättre statistik.

– Målet är inte noll, men målet är att använda mobilen när jag behöver och inte när jag är uttråkad.

Emma Audas, som är präst, men just nu forskar i äktenskapsteologi vid Åbo Akademi, är kritisk till sociala mediers inverkan. Hon såg en dokumentärserie om utmattning där de intervjuade kvinnorna återkom till samma stressfaktor: Pressen från sociala medier.

– Kvinnor har länge känt bördan av att leva upp till ideal, men i och med sociala medier har bördan blivit ännu tyngre.

– Alla säger att de vet att bilden som visas på sociala medier är ensidig, att det inte är verkligheten, men ändå vill vi mata oss med det. Vi tror att underhållning – eller ”inspiration” – är ofarligt, men jag är väldigt kritisk till den hållningen.

Det Emma Audas framför allt är skeptisk till är hur sociala medier bidrar till att se på andra och oss själva som produkter.

– Problemet är att vi blandar ihop vänner och varumärken. Till exempel när så kallade influencers får betalt för att marknadsföra olika produkter. När vi tittar på deras vardagsliv är det egentligen en produkt vi konsumerar.

– Förr var ”att sälja sig” synonymt med prostitution men nu uppmanas vi att sälja oss själva på sociala medier hela tiden. Från ett kristet perspektiv är tanken om att vi ska skapa en produkt av oss själva väldigt problematiskt och går emot hela grundtanken om att vi är skapade av Gud, till Guds avbild. Genom att göra andra och oss själva till produkter ägnar vi oss åt förminskning.

Sedan sociala mediers inträde i våra liv ser också relationer annorlunda ut, menar Emma Audas. Hon nämner att vi i våra flöden inte tar samma hänsyn som vi skulle göra när vi möter en vän öga mot öga.

– Om man vet att en vän kämpar med ätstörningar börjar man ju inte prata om bantning när man ses, men när vi lägger upp saker på sociala medier agerar vi som om vi vore stjärnor med en stor publik och då tar vi inte samma hänsyn till individer.

Lösningen på detta tror inte Emma Audas är att helt logga ut från sociala medier, men hon förordar en medvetenhet. Själv har hon rensat i sitt flöde och slutat följa konton som får henne att bli mindre tacksam över sitt eget liv. Dessutom lägger hon väldigt sällan upp vardagsbilder från sitt liv på nätet.

– Om du kan leva ditt liv utan publik – gör det. Det är skadligt att hela tiden se på sig själv utifrån.

I P1-programmet ”Kropp och själ” pratar psykiatrikern Anders Hansen om hur våra hjärnor påverkas av att ständigt vara uppkopplade.

– Mobiltelefoner är utvecklade på ett sätt som är optimerade för vårt belöningssystem och det systemet styr vår uppmärksamhet. Techindustrin har varit otroligt duktig på att göra oss beroende av våra mobiltelefoner och resultatet av det ser vi nu, säger han i programmet och fortsätter:

– Det följer en prislapp för våra tankeförmågor att vara uppkopplad. Vi får försämrad koncentrationsförmåga och sämre minne, och det skapar även stress och oro. Att hela tiden försöka ignorera mobilen är en aktiv handling för hjärnan som tar mycket energi.

Varken Edvard Wiberg, Caroline Jörnland eller Emma Audas tycker att det är tekniken i sig själv som är problemet, men de verkar vara överens om att vi behöver begränsa vår användning – både för vårt eget och för andras välmående.

– När jag umgås med människor i stället för att fippla med mobilen signalerar jag: Jag är här för dig. Och det är så jag vill leva, säger Edvard Wiberg.

 

Läs mer: Mina vita veckor