Väckelserörelsen på samernas sida

Samerna är Europas enda urfolk och kampen för de samiska rättigheterna har pågått ett helt sekel. En process som fått extra kraft från väckelserörelsen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

– Kärnan i frikyrkorörelsen är att den vädjar till omvändelse och människans personliga ansvar både för sitt eget liv och för sin omgivning. Ett ansvar för allt som har med samhällsfunktioner att göra. Det är därför som frikyrkorörelsen har haft en så enorm betydelse för radikalisering och demokratisering bland sydsamerna, säger Gustaf Jillker.

Gustaf är same med rötterna i norra Jämtland och har bland annat varit verksam som journalist och redaktör för tidningen Samefolket. Hans fars farmor var en av pionjärerna när väckelserörelsen drog fram genom Sápmi och under åren har Gustaf lagt mycket tid på att forska kring den stora påverkan som väckelserörelsen haft.

När man pratar om samernas relation till kyrkan behöver man skilja mellan Svenska kyrkan och frikyrkorörelsen. För två år sedan gav Svenska kyrkan ut ”Vitboken” som tar upp de historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna och redovisar de kränkningar och oförrätter man gjort sig skyldig till i ett kolonialt förflutet.

– Svenska kyrkan var påverkad av den rasbiologiska forskningen och det har påbörjats en försoningsprocess där man försökt gå till rätta med de övergrepp som gjorts, men det är mycket som återstår, säger Jillker.

Han menar att den allra största skillnaden historiskt sett mellan Svenska kyrkan och frikyrkan i relation till samerna utgjordes av gudsbilden.

– Den lutherska traditionen byggde på att anpassa sig efter regler och en straffande Gud medan väckelserörelsen lyfte fram att Gud är kärleken. Det skapade en motivation hos dem som blev berörda och som omvände sig att våga gå mot strömmen och vittna frimodigt om sin sak, säger Gustaf Jillker.

En av de modiga var baptistpredikanten, sameaktivisten och socialisten Daniel Mortenson som höll huvudanförandet om samernas organisering när man samlades till det första samiska landsmötet på den svenska sidan av Sápmi år 1918 i Östersund (Staare på sydsamiska). Ett år tidigare hade man samlats i Trondheims Metodistkyrka, och när det första landsmötet hölls på svensk mark, 1918 i Östersund, så möttes man i dåvarande Missionskyrkan.

– Varje morgon inleddes med bön och psalmsång. Den kristna prägeln på landsmötet var en självklarhet, säger Gustaf Jillker.

Lilla Erstagården